Aftonbladet – 27 februari 1858, sida 1

: Rouen bet sig i läppen och började känna, att oberäknadt de misstankar hans likhet med Walter Herbert uppväckt, var. han på väg att hata Dick för hans egen räkning. ä Då denne följande dag träffade. sin vän Sam, meddelade han denne, utan att namngifva någon, sina misstankar, och illustrerade dem genom ett tafatt försök att blanda korten på samma sätt han sett Roderik göra under sitt spelparti med Mark.; : Och har du bevittnat detta? Ja. I: ett spelhus? ANej. Hvar då? Hos en rik gentleman. En af spelarne vet jag är en rik doch förnäm man, ty jag har känt honom alltifrån skoltiden, och min välgörare är hans förmyndare. Att den andre är rik, har jag äfven allt skäl att förmoda. Ju mindre du besöker den mannens hus och sällskaper, som blandar korten på det der viset, dess bättre för dig, sade Sam; ty lita på mitt ord: han är en bedragare. Jag har -sett det der knepet utföras tusentals gånger i Tyskland och Italien. Jag trodde väl det, sade Dick. Hvad heter han? S Roderick Hastings.n Hastings! upprepade Sam. Det är en skurk. Det var han som ville beröfva mig min syster .— ville beröfva min syster hennes heder. Jag skulle ej vilja ahförtro honom mina pengar mer än mitt anseende. Dick, Dick! Om du gjort denna dåliga mans bekantskap, så drag dig ifrån honom, medan det ännu är tid. Det är just emedan han, är en dålig person, som jag måste fortfarande odla bekantskapenp, Svarade (Dicks mustotn selen am säg på honom, men sade iätet vidare, (Varta