Aftonbladet – 25 februari 1858, sida 3

Prof af långsamhet i rättsskipningen. I November månad 1845 anstäldes inför förvaltningen af sjöäendena entreprenadauktion å uppförande af ett fyrtorn på Gotlands södra udde. Dervid befanns att anbud å arbetets verkställande voro ingifna af, bland andra, grosshandlaren Tenger i Westervik (svåger till chefen i förvaltningen af sjöärendena), hvilken var benägen att åtaga sig bygnaden för 18,000 rdr, af byggmästaren Broman i Stockholm, som ville göra den för 12,480 rdr, samt at verkgesällen Lundqvist, som ville nöja sig med 10,000 rdr, allt banko. Lundqvists anbud pröfvades icke, emedan det ej var åtföljdt. af borgensförbindelse och förvaltningen ej kunde affordra honom sådan, i brist af kunskap om hans vistelseort. Denna var likväl med största tydlighet uppgifven i Lundqvists anbud. Bromans anbud, å 12.480 rdr, antogs icke, af skäl, som efteråt blifvit anfördt och som är ganska anmärkningsvärdt. Byggmästaren Broman stälde borgen för sitt anbud. Magistraten i Stockholm hade intygat, att borgensmännen ansågos för ärdararde vederhäftiga såvidt veterligt var. Nu hade en handlande Petterson i Westervik ingifvit anbud å något högre belopp, och förvaltningen af sjöärendena ansåg sig kunna förvänta att Petterssons borgen skulle blifva mera betryggande än Bromans, enär de vederhäftighetsbevis magistraterne och domhafvanderne i landsorten afgifva alltid äro ovilkorliga (magistratens i Stockholm deremot alltid försedda med ofvan åberopade förbehåll.) Men det hände att icke alls någon borgen inkom från Pettersson för hans anbud, i RON never betett SÖS teer ANDE Bye SG