Aftonbladet – 25 februari 1858, sida 1

omdöme har åtminstone öfvertygat mig om en sak. Och hvad kan det väl vara? Att det ej är ofelbart, som jag en gång trodde. Pet är idel ömhet. Det fins ej ett grand af bitterhet i hennes natur och hennes förtroende är lika starkt som hennes kärlek. Vid Gud, önskar jag icke ibland, då jag ser på henae och vårt barn, att detta giftermål hade varit verkligt, i stället för ett tomt gyckel ty Och att du Bade upphöjt dansösen till lady Raymond, anmärkte Roderick Hastings; detta hade sannerligen varit en romanesk och rörande förening, värdig sir Charles Grandisons och Pamelas dagar; olyckligtvis lefva vi dock i en verklig, och icke ideel verld. Föreställ dig allt åtlöje på klubben, dina vänners missnöje, och dina bekantas knapt mindre öppna förakt, om du skulle begått en sådan dårskåp. Bättre deras förakt, än mitt egetn, mumlade den unge mannen. Om detta verkligen är din åsigt af sakem), sade hans onda genius efter en paus, är det ännu icke för sent; du behöfver bara vända om till Woodbine Cottage, kasta dig för din älskarinnas fötter, erkänna ditt bedrägeri, tillstå att Georg Selwin är ingen ringåre person än sir Mark Raymond, en baronet med sextusen pund om året, erbjuda henne din hand, — förnöjelsen af att få heta mylady skall mildra hennes vrede; kanske lyckas hon till och med skydda dig för sin broders,, tillade han. Jag fruktar ingen menniskas vrede, utropade hans gäst. med häftighet, och om jag varit nog svag att yppa för dig de samvetsförebråelser jag känner för den rol jag spelat, var det i hopp att-genom dina råd komma ur den labyrint, hvari du först inledde mig. Hvad det beträffar, att jag nu skulle