Aftonbladet – 24 februari 1858, sida 4

. BLANDADE AMNEN. , Porros Holloskop. (Efter Franska Vetenskapsakademiens Comptes rendus för den 18 Jan; 1858.) Betraktandet af solen har hittills-varit för astrowomerna det mest tröttande, otacksammå och till och ned vådliga af deras göromål; både Newton och Gailei voro nära att förlora synen dervid. Man kan lertill endast bruka smärre tuber; med större, så väl som med teleskoper, är inågot noggrannt och fortsatt ,eskådande af solen nästan omöjligt. Då den af slaset eller spegeln uppfattade solbilden är i sjelfva serket detsamma :som den af ett solglas eler en rännspegel framstälda, så spränger dess hetta vanligen le mörka eller rökfärgade glas, som alltid måste anoringas emellan tuben och ögat, till dettas skydd; ch om dylika skymglas än hålla bättre vid bruket f mindre tuber, så blifva de likväl heta nog för att esvära ögonen. Perrö, en berömd parisiskfabrikant af optiska och matematiska instrumenter, har nu uppfunnit ett ;. k. Belioskop eller solteleskop, hvarigenom man kan ned oskadade och obesvärade ögon beskåda solen, vaktadt hon visar sig i sin hvita färg och oskymd if färgade eller rökade glas. Helioskopet är icke constigare, än att en skicklig optisk instrumentmaxare möjligen skulle hinna förfärdiga ett och annat lylikt, i mindre skala, till beskådande af nästa solörmörkelse den 15 Mars. Instrumentet liknar till formen ett Newtonskt telekop, med den skilnad, att dettas metallspeglar blifvit utbytta mot genomskinliga glas. I den stora skålforniga bottenspegelns ställe sitter en skålformigt slivad glasskifva, hvars emot tubens öppning vända yta sör tjenst som. spegel, medan den motsatta är in-ättad att genomsläppa värmen och sprida det öfverlödiga ljuset. På den lilla plana metallspegelns plats sitter en plan skifva af krongläs, som latar efter poiarisationsvinkeln. Den enda olikheten, hvad formed oeträffar; mot ett Newtonskt teleskop, är ett annat litet plant glas, som befinnes emellan det nyssnämda xch ögonglaset och kan för tillfället bringas i hvilen riktning man behagar. Medelst passande vridning af de små planglasen kan värmespeglingen aflägsnas nästan fullständigt, eller så, att ögat tröttas mindre genom en hel timmas granskning af solen medelst helioskopet, än genom en minuts granskaing af Månen med en vanlig tub. Det oaktadt har det af Pörro redan konstruerade helioskopet en sådan ljusstyrka, catt man:dermed kan se Jupiters månar och Saturni ring, äfven när det förstorar 200 gånger. Det är 3 meter långt och har 2 lecimeters öppning. Betraktar man solen dermed, så ser man solfläckarnes gränsor på det noggrannaste, och kan utan trötthet i flera timmar följa deras hastiga omskiften. Ojemnheterna i dessa ofantliga fördjupningars väggar röja sig långt tydligare, in medelst de bästa astronomiska tuber af vanligt slag, vid det med dem oundvikliga bruket af skymlas. g Flera nya helioskoper äro redan under arbete i P Institut. tecknomatique; det största får 3 decimeters öppning och 5 meters fokallängd.