Aftonbladet – 22 februari 1858, sida 3

(Insändt.) Om förbättrandet af våra kreditförhållanden. För vinnande af ordning i våra kreditförhållanden hafva öfverenskomimelser, äsyftande att förkorta: betalningstiderna och de större kreditaffärernas äppgörelse imed aceepter eller reverser, samt borttagandet af all försäljning på kredit i de Töindreaffärerna eller detaljhåndeln, blifvit ingångna emellan några köpmän och fabrikanter. Emedan dessa öfverenskommelser, hvilka hindra de handlande att efter sig företeende omständigheter rätta vilkoren vid sinå varuförsäljningar, äro band på konkurensen, öch hvarje band, som lägges på densamma, är en inskränkning i handelns: frihet, så kunna de ingalunda gägna; utan skola tvärtom skada handeln och näringarne. Enär betalningstidernas längd, hvad produktionskrediten vidkommer, beror af den tid kredittagaren behöfver till varörs omsättning och af hans kapital, och dessa orsaker nyansera i oändlighet, så kunna omöjligen några bestämmelser, som skola gälla för alla, i detta fall blifva tillämpliga. Om än förestående omständigheter skulle kunna lemnas utan afseende, så skola dessa Ööfverenskommelser, det oaktädt, icke länge kunna vidhållas; ty då de större affärsmännen lika mycket bero af afsättningen till de mindre affärsmännen, som :desse af de förstnämdes väruförsträckningar, så är det tydligt att konkurrensen. skall tvinga will. eftergifter, helst man kan förutse, att den tid snart nog skall komma, då de större affärsmännen skola blifva ;angelägnare att sälja, än de mindre att köpa. ; De, som hafva ingått dessa aftal, synas hafva antagit, äätingen att kredit vid de mindre varuförsäljningarhe kan undvaras, eller att: minutörerna, vid gifvandet af kredit; kunna godtyckligt bestämma -betalningstidernas längd; men bådadera är alldeles falskt. Nägra af statens :.embetsoch tjenstemän erhålla sina. löner quartaliter;. men många af dem måste tjenstgöra halfva eller -hela året, innan lönen inbringar en enda skilling. . De. enskilte. fordra äfven att deras tjenare skola göra rätv för lönen innan de uppära den. Löntagarnessköllesålunda icke kunna. lefva det första fjerdedels; halfva eller hela året, om. derej ogde kredit, och enär deras inkomster af lönerna i de esta fall utgå till betäckande af den förflutna tidens vehof, måste de hela sitt lif igenom anlita den krelit de vanligen taga hos de mindre affärsmännen. Af mångfaldiga orsaker; behöfva de mindre jordbrukxarne kredit hos de mindre affärsmännen, Ofta äro deras produkter osäljbara, ofta är deras förlåg för knapt och ej sällån göra dåliga skördar denni kredit nödvändig... De mindre fabrikanternå och hanädtverarne behöfva mångfaldiga artiklår för sin produksion, som de. uppköpa dels hos hvarandra och dels 108 minutörerna i.så små qvantitgter, att de större ufärsmännen hvårken vilja eller kunna befatta sig lermed, och minutörerna furnera ofta sina lager genom uppköp hos de. mindre fabrikanterna och handtverkarne, samt göra ofta affärer med hvarandra. Derföre behöfya Ha dessa, äfven sig emellan, tåga och gifva kredit. .Af dessa orsaker kan icke krelit.i de mindre. affärerna undvaras, och emedan etalningstidernas längd beror jäf det sätt, på hvilset löntagarne erhålla sina löner, och af den tid:de rige behöfva för de köpta varornas omsättnitg, så