Aftonbladet – 20 februari 1858, sida 3

5 BET Pet PER SPN RE NR RER FA RA Förr ursprungligt föreskrifvet uti bölagets öktroy, hvadan han med någon lindring önskade framgång ät sin äsigt, att bolaget erhöll medlen tillbaka särskiltmed afseende å denna vägsträckas fullbordan. .D:r Sandberg instämde. Prosten Tellbom yttrade sig i samma syftning som prosten Holmberg. Efter härmed slutad diskussion beslöts genom votering med 21 röster mot 12-att antaga professor Carlsons förslag, så lydande: Rikets ständer ;medgifva.återlyftande af de-deponerade medlen på det sätt, att bolaget eger nu lyfta 150,000 rdr rmt och de återstående 75,000 rdr rmt, sedan banan blifvit öppnad för trafik till Köping.s Lagutskottets betänkande n:r 74, rörande 10 kap. kyrkolagen om bannlysning, afstyrkande såväl dess upphäfvande som dess skärpning. genom strängare straffbestämmelser för kyrkotuktens upprätthållande, bifölls utan diskussion. Samma utskotts betänkanden n:r 75, afstyrkånde förändring uti rättigheten att föra andras talan inför domstol, samt n:r 76, afstyrkande upphörande af landsflykt Såsom påföljd för brott, biföllos utan diskussiop. Kyrkoherden Otterström väckte en motion, hvaruti han föreslog införande i cleri comitialis cirkulär af en uppmaning till biskopar och domkapitel att på prestmöten inhemtå presterskapets åsigter i fråga om domkapitlensreorganisation. I motiveringen ogillades den. väg bondeståndet förra riksdagen beträdt, att genom särskilt skrifvelse söka motverka sanktion af. de öfriga 3 ståndens beslut i bränvinsfrågan, hvilken väg prosten Sonden och biskop Fahleraniz genom sinä i förra plenum väckta motioner sökt förmå presteståndet att beträda: Prosten :Sonaden ansåg det vara en stor: skilnad emellan bondeståndets särskilta skrifvelse förra rikslagen i bränvinsfrågan, som vore en allmän fråga, och den skrifvelse han föreslagit i fråga om domkapitlens reorganisation, hvilken fråga särskilt rörde presteståndet. Biskop Annerstedt anmärkte ätt den erida utväg, hvarigenom de skäl, hvarpå minoriteten grundat sitt beslut i en fråga, kunde komma till Kongl. Maj:ts kännedom, vore genom aflåtande af en särskilt skrifvelse, enär rikets ständers skrifvelser aldrig åtföljas af några reservationer. : Doktor Sandberg ansåg den af prosten Sonden föreslagna särskilta skrifvelse i fråga om domkapitlen ej vara synnerligen nödvändig, och ogillade helt och hållet den protest biskop Fahlerantz föreslagit emot de-3 öfriga ståndens beslut i fråga om begagnande af 1693 års handbok samt om rättighet i vissa fall att erhålla nattvarden åf prest, tjenstgörahde inom annan församling än den der den sökande bor: Domprosten Knös, riksarkivarien Nordström och prosten Collen funno det högst olämpligt att ett stånd skulle höra sina kommittenters mening i eå allmän lagfråga: Efter slutad diskässion förkastades? den väckta iötionen. Borgareståndet. Statsutskottetsutlåtande n:r 260, angående väckta frågor om statens medverkan för fullbordande af jernvägsanläggningen mellan Köping och Hult, föredrogs punktvis. 1:a, 2:a och 3:e punkterna godkändes utan diskussion. I 4:e punkten föreslår utskottet att bolaget må återbekommaå mot vissa vilkor de till sä. kerhet för jernvägens fullbordande mellan Köping och Hult i statskontoret deponerade 225,000 rdr. Hr Schenström anförde hurusom staden Köping till följd af det första beslutet om denna jernvägssträckning blifvit föranledd till icke obetydliga kostnader, samt yrkade derföre antagande. af hr Grapes reservation eller att medlen måtte få lyftas, sedan säkerhet; som EK. M:t godkänner, blifvit stäld för jernbanans fullbordande till Köping. TI detta yrkande instämde hrr Wedberg, . Hasselrot, Boman, Wetterberg och Grape: Hr Zenschen talade för bifall till utskottets förslag med det tillägg att af dessa medel skulle godtgöras staden Köpings ofvanberörde kostnader, såvidt dessa gjorts endast för ifrågavarande jernväg: Hr Stolpe ansåg att bolaget borde utan vilkor återfå penningarne och yrkade derföre bifall, emedan det af utskottet föreslagna vilkor ej hade någon påföljd. Hr Brinck yrkade antagande af professor Carlsons reservation, elleratt medlen. må återlyftas under det vilkor, att. jernbanan utsträckes till Köping, samt på det sätt, att bolaget pu ger att lyfta 150,000 rdr och de återstående 75,000, sedan banan blifvit öppnad för träfik till Köping. Hr Muren yrkade antagande af Ola Månssons reservation, eller att medlen skulle få utlemnas och på E. M. bero, om ett belopp skulle innehållas, till dess staden. Köpings anspråk blifvit pröfvade. Hr Rydin yrkade afslag. Hr Gråå yrkade borttagande af det af utskottet föreslagna vilkor, sämt att K. M. måtte afgöra, huruvida några förbehåll eller närmare bestämmelser med hänsigt till de ifrågavarande medlens användande. lämpligen : böra föreskrifvas, I detta. yrkande förenade sig hrr Stolpe, Muren och Björck, hvilken senare gjorde en framställning af bolagets förhållande till staten: Hr Gahn ville att bolaget nu skulle återfå 150,000 rdr och att 75,000-rdr skulle innestå, till dess staden Köpings anspråk blifvit afgjorda. Hr Schenström yrkade slutligen, sedan presteståndets beslut blifvit kändt, att borgareståndet skulle förena sig deri, eller antagande af professor) Carlsons reservation med någon ändring)så att medlen skulle få ;återlyftas: på det sätt, att bolaget nu eger att lyfta 150,000 rdr och de återstående 75,000, sedan banan blifvit öppnad för trafik till Köping. Häri förenade sig hr Ekholm. Vid anstäld votering antogs detta presteståndets beslut till kontraproposition, och i hufvudvoteringen segrade:samma beslut; begge gångerna med. 30 rös ster mot 15: 5:te punkten godkändes. Derefter .biföllos utan diskussion statsutskottets utlåtanden n:r 261 och .262 samt-lagutskottets betänkanden p:r 71—76. Bondeståndet. Efter godkännandet af skrifvelseförslag från expeditionsutskottet företogs statsutskottets betänkande n:o 260, angående väckta frågor om statens medyer;kan: för fullbordande af Köping-Hult-jernvägen. -Medin. yrkade -afslag och antagande af Ola Månssons reservation; Per Erik Andersson förordade först hr Grapes reservation, men instämde sedan med Ola Månsson. Anders Eriksson från Elfsborgs län meds af välj att staden Köping gjort stora uppoffringar jr jernvägen, men yrkade ändock bifall å betänkanr et; äfvenså Per Nilsson i Espö. Ola Månsson utecklade vidare. sin.reservation och yrkade bifall till densamma; Anders Gudmundsson instämde. Vice talmannen Anders Andersson biföll betänkandet, hyilet ock slutligen bifölls, i alla punkter, utom den de, hyarom ståndet fattade det beslut, att det hos statskontoret. innestående; beloppet måtte till jernvägsbolaget; återställas; dock: att rikets ständer vid anmälan om detta beslut ville. öfverlemna-till K. M:t att afgöra, om. några. förbehåll eller bestämmelser om medlens användande borde föreskrifvas, Vid statsutskottets utlåtande n:r 269, om lån, till jernvägsbanan mellan Borås och vestra stambanan, yttrade sig pluraliteten af talare för afslag, på grund uf de häri anlitade.tillgångar, hvilket yrkande ock blef ståndets beslut efter votering mäd 32 nej mot 23 ja, Hvärmed äfven borgareståndets. inbjudning i frågan var afslagen. Utan. diskussion biföllos lagutskottets betänkanden His 74—76, men 77 afslogs, på yrkande af Per Efik Andersson. Vidare biföllos statsutskottets, atlåtanden n:r 263 och 264, statsoch ekoneinititskottets n:r 54 och 55, bankooch lagatskobtets n:r 5 och 6. Sahlströms motion blef tills vidare hvilande. E Elektriska staplar, af oföränderlig 4 verkan, för lindrigt pris.