Aftonbladet – 20 februari 1858, sida 3

hafva ledt till målet, ty nästkommande måndag (d. v. s. den 15) skulle ett möte hållas i Saint-MartinsHall i London med underhusmedlemimen sir John . Shelley såsom ordförånde. Stor uppståndelse råder dtydfigen i Hufvudstader. För öfrigt förtjenar än märkas, att med: undantag af sir Benjamin Håll, minister för de allmänna arbetena och en af repråsentanterna för valdistriktet Marylebone, har ingeh af hufvudstadens deputerade röstat förlagen. Bright har förklärat sig vilja deltaga i förhandlingarnå, hvilka komma att föregå andra läsningen. Ministeren vidtager verksamma mått och steg för att försäkra sig om ett lyckligt resultat vidden slutliga omröstningen. at RIKSDAGEN. UTSEOTTS:BETÄNKANDEN. AT statsutskottet. N:r 263. Framlägger förslag till stadganden iriksgäldskontorets reglemente, angående detta verks skul der och fordringar. N:r 264. Framlägger förslag tillstadganden i riksgäldskontorets nya reglemente, angående åtskilliga vid föregående riksdagar beviljade, men ännu icke rerkstälda utbetalningar. Af sammansatta statsooh ekonomintskottet.: N:r 54. Tillstyrker, i anledning af Anders Medins från Kronobergs län i bondeståndet väckta motion om ersättning till öfverroterade hemman inom Kronobergs län, att rikets ständer måtte till K. M:t aflåtå skrifvelse med anhållan att K. M:t täcktes låta, efter skedd undersökning, till rikets näst sammanträdande ständer aflåta proposition om och till hvad belopp den nu till svaga rotar utgående ersättning må ant ses böra förhöjas. Reservation är anmäld af hr R. Montgomery. -N:r 55 Afstyrker af Efraim Larsson från Elfsborgs län i bondeståndet väckt motion, angående förändring i roteringen vid Westgöta-Dahls regemente, samt anslag af allmänna medel till hjelp för svaga rotar. Af sammansatta bankooch lagutskottet. N:r 5. Afstyrker af hr Björck i. borgareståndet väckt motion om räntans frigifvande i banker, N:r 6. Afgifver utlåtande i anledning af hos ridderskapet och adeln samt i borgareståndet gjordå anmärkningar emot vissa delar af betänkandet nir 4; ifråga om lagstiftning för enskilta banker, hvilket bet tänkande blifvit af presteståndet afslaget, men af bondeståndet bifallet. Reservationer äro afgifna ar grefve Erik Sparre, med hyilken hrr Adlercreutz oc Hagströmer: instämt, af riksarkivarien Nordströmi med hvilken hr af Geyerståm, prosten Eurån och-ht Danielsson instämt, samt af doktor Sandberg, med hvilken Nils Andersson instämt. i DAGENS PLENA. Ridderskapet coh Adeln. Hr Stjernsvärds förut omnämda förslag om påminnelse till statsutskottet att afgifva utlåtande öfver hans motion, ängående förökadt anslag: till H. K. Hi kronprinsen, upplästes tillika med sjelfva motionen på begäran afgrefvarne Lagerbjelke och Löwenhjelm. Hi Stjernsvärd anhöll att: hans yttrande vid motionens afgifvande samt. landtmarskalkens deraf föranledda svar måtte likaledes nu uppläsas; hvarefter hr Gris penstedt, under redogörande för frågans behandling i statsrådet, och med uppgift att han på befallning delgifvit ordföranden i statsutskottet Kongl. Maj:ts önskan att frågan icke måtte komma under behandling, emedan det nödiga apanaget till HK. H. skulld utbetalas från civil-listan, yrkade afslag å motionen; hvilken han ansåg-i sin helhet böra, förfalla och läg? gas till handlingarne. Grefve Löwenhjelm ansåg frågan hafva såväl konstitutionel som politisk vigt; grundlagen må vara bed häftad med hvilka fel som helst, så bör den dock hållas i -helgd, och ,då den medgifver enskild man att. väcka motioner och berättigar honom att få dem af. utskotten pröfvade, bör han ock af rikets ständer vid denna rätt bibehållas. Finansministern har väl tillkännagifvit, att konungen: önskat att frågan icke skulle komma under pröfning; men tal. hade icke hört något tillkännagifvande att anslaget icke komme att emottagas; ansåg nationens värdighet fordra att apanaget beviljades lika väl här, som i vår grannstat, der detsamma blifvit förhöjdt, samt ansåg svenska folkets anseende blottstäldt, om man nu. afsloge motionen. Tal. yrkade bifall, i Grefve Lagerbjelke ansåg att man bör göra afseende på frågans vigt, huruvida den bör framför andra behandlas. Om t. ex. en anslagsfråga rör löneförhöjning till en enskild person i och för särskildt. honomi lemnadt uppdrag, måtte det väl vara honom tillåtet att afsäga sig sådan förhöjning. Sämrmna förhållande är med denna fråga; den är helt och hållet personel, och dåden person den rörer förklarat sig icke önska dess behandlande, ansåg tal. utskottets förfarande riktigt, men hr Stjernsvärds sjelftag-. na förmynderskap i detta afseende obefogadt.. Grefven uppläste äfven en skrifvelse från hr Gripenstedt, som å H. K. H. kronprinsens vägnar uppmanade grefven att tillkännagifva för utskottet dess önskan, att frågan icke måtte komma under rikets ständers behandling. Hrr Cedersköld, Carleson och Ijerta ansågo väl hr Stjernsvärd hafva rättighet att få sin första motion behandlad ; men då denna fråga icke vore af den vigt, 44 S riksdagsordningen omnämner, och som skulle föranleda dess, behandlande framför andra, borde bifall till det nu väckta förslaget icke beviljas, utan att utskottet derigenom må anses. befriact från att upptaga hufvudfrågan till handläggning. Grefve Anckarsvärd yrkade afsläg, under yttrande, att han icke kunde inse ätt enskilt riksdagsmäns rätt lerigehom förnärmas, Hvårförutan konungens vitsord om hvad som vore för regenten nödvändigti anslagsväg bör sättas framför hr Stjernsvärds åsigt. Talaren beklagade, att en gammal diplomat ville uppmana oss att taga Norge till exempel, då Sverge vore alltför gammal: stat att forma sig efter Norges instivutioner och låta dess störthingsförhandlingar leda ständernas beslut. Sådant skulle gifva stöd åt de norska tidningarnes skryt på vår bekostnad och deas anspråk att i politiskt afseende ega företräde ramför Sverge. Hr Stjernsvärd försvarade sitt förslag samt ansåg rdföranden i statsutskottet hafva handlat grundlagsstridigt, då han delgaf finansministerns skrifvelse åt atskottets ledamöter för att derigenom på dem in-F rerka.. I öfrigt frågade talaren, i anledning af grefve I Anckarsvärds yttrande, hvem det var, som mest vePF at formulera Sverge efter Norge. Grefve af Ugglas ansåg, lika med hr Gripenstedt, motionen böra förfalla och läggas till handlingarne, uldenstund icke någon misstydning af skrifvelsen till statsutskottets ordförande -kan uppstå. Att åberopa k Norges exempel för anslagets beviljande är icke lämpV igt, ty der fanns skäl både att gifva och emottaga inslaget, alläenstund det anslag, H. K. H. såsom vice sonung åtnjutit, upphörde på samma gång han an.ogs till regent. Sedan-hrBrakel yrkat bifall sarit grefve Sparre fslag; begärdes af hr Stjernsvärd votering, som utöll med-36-ja och 85 nej, hvarigenony motionen aflogs: Hr Stjernsvärd ahmöälde sin reservation och I insäg ståndet Hafva åt utskotten öfverlemnat en å naktfullkomlighet, som man i framtiden: torde få nera. Hr Aminoff och otrefvö Löwenhielm instämde.