Aftonbladet – 20 februari 1858, sida 1

-Näst lyckan att ständigt få vara nära Marion var hoppet, att en gång få återse sina fordna vänner; en afhans beständiga och glada drömmar, — Det sista året af vår skoltid är jemförelsevis det längsta under vårt lif — de firegående flykta endast så mycket hastigare. Midt under lifvets hvimmel och glädje fattar Oss ungdomen -med sin kraftiga hand, för oss några få steg framåt och öfverantvardar oss sedan till den lugna, beräknande ålderdomen, som blir vår-ledsagare ända fram till grafven. Vår själs dagning, passionens brand, några få leenden — flera tårar och sorger — se der lifvets sagal Den efterlängtade dagen kom till slut och Dick lemnade skolan, följd af den aktningsvärde rektorns välönskningar och kamraternas saknad. Korm ihåg, sade han, då han sade honom farväl i sitt studerrura, att om du någonsin skulle behöfva en väns råd och hjelp, så kan du räkna på mig. Jag behöfver ej uppmana dig att under vandringen genom lifvet följa hederns bud, ty jag har ännu aldrig känt en yngling som haft dess grundsatser, och detta säkra värn: -sanningskärlek,. mera djupt inar i-sin själv Gud vare med dig och eskydda dig, min kära gosselc Hans tacksamme lärjunge försökte att tala; han kände hur outtröttlig hans ädle lärare varit att bibringa honom kunskaper, hur ständigt lika stor hans välvilja förblifvit, och han förebrådde sig i tysthet den längtan han kände att få resa, Å Efter några få ord brast hani gråt och I fryckta doktörms hand. sö bl sie I pJag fattar hvad du vill säga, anmärkte den välvillige manfien, knapt mindre rörd. Vi skola säkert åter träffas 3 : Jag hoppas detv, sade ynglingen med osö