Aftonbladet – 18 februari 1858, sida 3

GÅRDAGENS AFTONPLENA. Presteståndet. Sista punkten uti lagutskottets betänkande n:o 69, som tillstyrker att till fjerde profpredikant vid regala gäll äfven må kunna antagas en kompetent prestman, ehuru ej med de på förslaget upplörde fullt jemlik, bifölls utan diskussion. Statsutskottets utlåtanden n:o 261, tillstyrkande efterskänkning af ett danaarf efter föraren Pihls hustru; n:o 262, afstyrkande mjölqvarnars befrielse från grundräntor; n:o 267, innehållande voteringsproposition om embetsmännens löneförhöjning för år 1857 och n:o 268 voteringsproposition angående anslag till Stockholms befästning, biföllos och godkändes alla utan diskussion. Härvid tillkännagafs att i dag föredrag angående Stockholms befästning kommer att hållas uti ridderskapet och adelns klubbrum. Lagutskottets betänkanden n:o 71, afstyrkande rättighet att med elektrisk telegraf expediera rättegångsfullmakter; n:o 72, afstyrkande särskilt föreskrift till förekommande af skendödas begrafning, och n:o 73 afstyrkande förändring af straffet för skogsåverkan biföllos äfvenledes utan diskussion. Prosten Sonden väckte motion att,sedan nu trenne stånd beslutat en förändring af stiftsstyrelsernas organisation, presteståndet måtte ingå till Kongl. M:t med en särskilt underdånig skrifvelse och framställa de många svårigheter, som dervid möta, äfvensom nödvändigheten att taga frågan under förnyad pröfning samt föreslå medel till kostnadsersättning åt de pastorer, som komma att tjenstgöra såsom konsistoriiledamöter; hvarvid biskop Fahlerantz ytterligare föreslog underdåniga skrifvelser från presteståndet uti åtskilliga andra kyrkliga frågor, fvaruti de trenne stånden fattat beslut i strid med presteståndets mening, och yrkade sådant särskilt med afseende på den åt församlingsledamöter medgifna rättighet att uti vissa fall få emottaga den heliga nattvarden af prest i annan församling, samt att äfven i vissa fall få barndop och nattvardsgång förrättade enligt ritualen uti 1693 års kyrkohandbok. : Dessa motioner remitterades genast till presteståndets enskilta utskotts lagafdelning. Bondeståndet. Sahlström väckte motion, att rikets ständer måtte bestämma utlåningsräntan för 12-millionerslånet till högst 6 procent, samt att statsoch riksgäldsverken måtte hålla banken skadeslös för den derigenom uppkommande förlust. I sammanhang härmed anmälde han också en annan motion, som skulle i nästa plenum aflemnas, att riksgäldskontoret måtte ega höja sin ränta till 6 procent. Malmin, som är både fullmäktig i banken och ledamot af statsutskottet, upplyste, att i utskottet fråga blifvit väckt om rättighet för riksgäldskontoret att höja sin utlåningsränta, och att den frågan troligen i morgon blir afgjord i utskottet. Hvad åter angick nedsättningen af räntan å statslånet, menade Malmin, att frågan väl derom längesedan vore afgjord genom rikets ständers beslut och således nu ej kunde genom ny motion återuppväckas. Den aflemnade motionen begärdes på bordet. Statsutskottets memorialer n:ris 267 och 268, angående voteringspropositioner, biföllos utan diskussion.