Aftonbladet – 18 februari 1858, sida 1

jag är säker att ni, med den kännedom ni har om min karakter, ickekan tro mig vara skyldig till. Om ni antingen kunde komma sjelf eller också skicka någon annan att fälla ett godt ord för mig, så skulle det vara at största vigt för er tacksamme tjenare Amen Corner., Brefvet lemnades på posten samma motgon och mutorna blefvo ordentligt erlagda till fångvaktaren, då han presenterade qvittot från postkontoret. Sedan denna vigtiga sak blifvit afgjord efter hans önskan, började fången bereda sig till ransakningen. Strax efter fångens bortförande skickade doktor Malling efter Sam. Det mod gossen visat, jemte hans varma vänskap för Dick, hade väckt hans deltagande för honom. Den vördnadsvärde mannen hade uppgjort en plan, genom hvilken han hoppades att den stackars lindansaren skulle räddas från det farliga lif, som händelsen, snarare än böjelsen för ett kringvandrande lefnadssätt, hade kastat honom uti. Han tillhörde styrelsen för en fattigskola, grunälagd af evangeliska sällskapet i en närgränsande stad, och till denna skola var det hans afsigt att skicka gossen, Och huru skall det då gå med Pet, sir? frågade Sam, då han fått del af förslaget, Hvem är Pet? frågade rektorn. SMin syster, sir. Den lilla flickan, som dansade med dig häromdagen 2 Ja, sir, svarade gossen, Hon-skulle också möjligen kunna: sändas till någon asyl och uppfostras i dygd och gudsfruktan.o Och blifva skild från mig och Dick? Naturligtvis; ja. Hon skulle dö, sirn, utropade hennes bror; ty så fattiga vi äro, älska vi dock hvarandra ömt. rt förslag är vänligt, men tjenar till intet — vi kunna icke skiljas åt. Met min goda gösse, vore det ej skäl att du tänkte bättre på saken.)