Aftonbladet – 11 februari 1858, sida 3

såsom ofverste vid persiska generalstaben. UTRIKES. Med södra snällposve. bafva a gar ingått från London af den 2 a R sel och Berlin af den 5, samt Hambury den 6 dennes. FRANKRIKE. Monitören fortfar oupphörligt att meddela militäradresser till kejsaren, äfvensom långa namnförteckningar på kommuner m. m., som inkommit. till kejsaren med lyckönskningsadresser. Constitutionnel är den första franska tidning, som yttrat sig om den storm, som den franska armåns adresser framkallat inom der engelska tidningspressen. Bland annat yttrar tidningen: De engelska tidningarne hafva råkat bli oroliga öfver detta militära språks barska öppenhet; de beklaga sig öfver att de i dessa tillgifvenhetsadresser finna kraftiga protester mot den gästfrihet, som beskyddar sammansvurne och mördare, Detta är för starkt. Våra soldater behöfde sannerligen icke lägga band på uttrycken för sin patriotism och harm, för att behaga den engelska pressen. Den franska armen tänkte endast på att på ett för henne naturligt språk uttrycka sin odelade och fullkomligaste tillgifvenhet för regeringen. Det afskyvärda och fega attentatet förlänar våra soldater en plötslig, liflig och helt och hållet militärisk språksamhet, och det är just detta, som i kejsarens och nationens ögon gifver så mycket värde åt adresserna, hvilka, ehuru utar fog, på andra sidan om Kanalen injaga så mycken skräck. England har för öfrigt intet skäl att tadla vår armå för ået att hon uttrycker sig med så stor energi . . Det borde: erinra sig ett visst tal (lord Palmertstons vid lordmayorns middag), som var till en förvånande grad häftigt, och hvilket för några må nader sedan hölls icke-af en svärdets man, utan af en fulländad statsman. Vi åtnöjde oss i Frankrike med?attskratta deråt, och vi tro, att man i-England icke har rättighet att förvånas öfver att Monitören meddelar de manliga och varma. bevis på tillgifvenhet, som det afskyvärda attentatet den 14 Januari aflockat franska armen. Edmond About; medarbetare i Moniteur universel samt en af de mest omtyckte yngre romanförfattarne, har blifvit utnämd till ridare af hederslegionen. . Den 3 dennes utbröt eldsvåda i finansministårens lokal, lyckligtvis utan att dock förorsaka någon synnerligt stor skada. I en af chefernas byrå uppbrunno handlingarna; itvå andra byråer, dit elden äfven sträckte sig. hann man rädda alla papper. i Den 4 dennes började tidningen Presse åter utgifvas, sedan tiden för dess suspension. lupit tillända; hon träder dock åter ut iverlden under ogynsamma förhållanden, enär hon blifvit beröfvad rättigheten till lösnummerförsäljning på gatorna. ENGLAND. i Underhuset beslöt den 5 dennes på framställning af lord Palmerston, att det följande dagen skulle in corpore till drottningen framlemna en lyckönskningsadress i anledning af! prinsessan Victorias förmälning. Derefter höll br Roebuck ett med häftiga utfall mot kejsar Napoleon, Parisermonitören och grefve Persigny späckadt tal rörande flyktingsfrågan och de franska militäradresserna. Lord Pal-. merston sökte i sitt svar blidka talaren och lofvade att för underhuset framlägga den franska depeschen rörande de politiska flyktinsarne. På regeringens framställning samtyckte underhuset, att en bill om bemyndigande för ostindiska kompaniet att upptaga ett lån på 10,000,000 skulle få inlemnas. I öfverhuset törsäkrade samma : dag lord Olarendon på interpellation af lord Grey, att le båda engelska mäskinisterne på Cagliari önte en billig behandling af neapolitanska egeringen. Det berättas, att lord Palmerston på förand försäkrat sig om majoritetens i underset understöd för den bill om modifikation lagstiftningen rörande sanåmansvärjninsar i och för mordförsök, hvilken han tillsännagifvit sig ämna den 8 dennes inlemna ill underhuset. Han hade nemligen sammanallat de medlemmar, som bilda majoriteten. ör att höra deras åsigt om billen. -Tvennc f dennas stadganden hade af de församladej plifvit förkastade, men de öfriga bestämmelerna deremot gillade. Evening. Herald — fäster uppmärksamheen på att franska Monitören ännu alltjemt ortfar att införa hotande militäradresser. souis Napoleon har således, anmärker den ngelska tidningen, ett bestämdt ändamål med