Aftonbladet – 10 februari 1858, sida 3

hr von Schantz. Hr Printzensköld ansåg att ridderskapet och adeln för sin del borde bifalla utskottets förslag, med bifall intill nästa riksdag till det utaf reservanten begärda anslag 28,430 rTdr rmt. Grefvarne Björnstjerna Och af Ugglas , hyr Montgommery samt Lilliehöök yrkade bifall -till utskottets förslag. Friherre Raab förordade deremot bifall till bondeståndets inbjudning, emedan de skäl, hvarpå motionärerna grundat sina mötiöner, äro fullkomligt sanningsenliga och tillika billiga. Grefve znkarsvärd biträdde äfven den föreslagna inbjudningen, som vid anstäld votering afslogs med 46 röster emot 26. Derefter föredrogs bankoutskottets. utlåtande n:o 72 om belåning af guld och silfver i rikets ständers bank och dess lånekontör och förkastades af friherre W. FF, Tersmeden, som uppgaf att sådana Ielåningar, som för någon tid sedan blifvit upphäfna, i stället för att medföra uytta, tvärtom varit för banken skadliga. Förslaget att banken. skulle få -beräkna -belånade panter såsom tillhörande bankens metalliska kassa vore odugligt, ty panten kan icke tillhöra banken, förr än låntagaren. icke mera kan igenlösa dehsamma. Häruti instämde hr Ehrenhoff, som på allt sätt ville sätta sig emot alla försök, att under hemlighetens slöja utsätta banken för alla möjliga vinglerier och faror. Hr Lefren afstyrkte betänkandet i sin -helhet, men svore något att. sätta istället, så vore det friherre Tersmedens reservation, angående ett visst silfverpris, hvilket torde böra bestämmas till 54 rdr för 1 arbetadt silfver. Betänkandet förkastades, enhälligt. Samma utskotts betänkande n:r 73, om löneförhöjning för kanslisten W. Mechel, bifölls. Äfvensom utlåtändet n:r 74, om betalningsanstånd i vissa fall för riksbarikens gäldenärer: n:r 76, att någon viss del af bankovinsten :må till ,bankens korsöliderande användas: samt n:r 77, angående instruktion för rikets ständers revisorer öfver bankodiskontverket. Vid föredragning af lagutskottets utlåtande n:r 62, om stiftande af lag, angående allmänt kyrkomöte; tillstyrkte frilerrar R. Cederström, N. Tersmeden, von Koch .och Lefren:jemte igrefve Löwenhjelm, att stånIF det, med vidblifvande af sitt förra-beslut, måtte lägga utlåtandet till handlingarne, hvaremot frih. Raab förordade mtskottets förslag, och unterstöddes dörvid af grefve Sparre, som redogjorde för skälen derför. Diskussionen vände sig dervidhufvudsakligenomkring frågan; shuruvida kyrkomötets medlemmar Skola Kafva initiativ att väcka förslag, eller öm denna rätt skulle tillkomma allenast-regeringen. Förslaget blef slutligen utan vötering förkästadt. Samma utskotts betänkandenir 63, om införande af en sallmän -notariatsinstitution, och Stiftånde af lag för hötariipublicibefallningen samt n:r 264, om förklaring af 15 kap. 2 Handelsbalken, godkändes. Statsutskottets utlåtanden .n:ir 241, om användande åf en del utaf bränvinsbrunningsafgiften till de lägre undervisningsverken; n:r 242, angående ansvarigheten för de -af hypoteksföreningarne upptagna lån; n:r. 243,:om understöd för riksgäldskontorets enkeoch pupillkassa; n:r 245, om inköp af kamreren Carl Sandbergs anteckningar i kameral-väsendet-antogos jemte n:r 250, med voteringspropoI: sition angående pension till förre justitieombudsman S. Theorell. Samma utskotts memorial n:r 252, angående pedagogiens i Lidköping uppflyttande bland elementarläroverken och sammansatta bevillningsSamt allm. besvärsoch ekonomiltskdftets memorial n:r 50, i fråga om -halfva skyddsafgiftens användande för folkskolan blefvo slutligen gillade. Prosteständet. Efter justeringen af åtskilliga underdåniga skrifvelser, ;prötoköller öch protokollsutdrag, yttrade erkebiskopen, att vid sista talmanskönferensen i fräfvaro af nitskottens ordförander tillkännagafs, hurusom i synnerhet riksgäldsafdelningen i statsutskottet hade flera göromål oafgjorda, särdeles i afseende. på riksgäldskontorets reglemente; äfvensom expeditionsutskottet icke så snart kunde medhinna sina åligganden, att ärendena kunde slutas med denna månad Resultatet häraf vore, ätt man trodde en vecka at Mars månad vara behöflig, samt satt talmännen skulle hafva företräde i morgön Hos kronprinsen-regenten, hvarefter man förmodade att möjligen kunna utsätta slutet till den 6 instundande Mars. Derefter föredrogos -och biföllos utan diskussion statsutskottets utlåtanden N:r 241, afstyrkande en del af -bränvinsbränningsafgiftens användande till de lägre undervisningsverkens och folkskolornas behof. N:r 242, afstyrkande stätens ansvarighet för hypoteksföreningarnes utländska lån. N:r 243, tillstyrkande fortfarande understöd för riksgäldskontorets enkeoch pupillkassa. N:r 244,tillstyrkande inlösning af några riksgäldssedlar. N:r 245, tillstyrkande inlösen för statens-rökning af kaffireraren C. Sandbergs anteckningar ikameralväsendet. N:r 246, tillstyrkande afskrifning-af en kapitalåterstod 163 rdr 43 sk. 3 rstibko af ett lån för ett utdikningsarbete vid Elmbult i Kronobergs län. N:r 247 afstyrkande ytterligare förhöjning uti ersättningen för kost och inqvartering åt tågande trupp: Vid föredragandet af m:r 248; tillstyrkande bränvinsbränningsafgiftens ingående till riksgäldskontoret åberopade biskop Annerstedt sin reservation, och ansåg förslaget stå i strid med 64 regeringsfornavenh ,hvadan !han yrkade :att förslaget må afslås. I anledning häraf förklarade erkebiskopen och talmannen sig förbindrad att göra proposition på bifall, såsom stridande emot 60:och 646 tegeringsformen. Prosten Holmberg öch komminister Beckman yttrade sig i -samma syftning. Doktor Sandberg erinrade om huru 1855, års;statsrevision, hyäri hån del tagit, yrkat, att jecnvägsmedlen skulle utbetalas direkte från riksgäldsköntoret, men af regeringen hade blifvit :föreskrifvet, att uäfven-dessa medel skole först aflemnas till statskontoret. Ehuru hr Björcks förslag; ickeosakriår .sKäl, Så syntås dock talaren, att den gamla tvisten om :bevillvinilbrtediens Agående, till riksgäldskontoret eller statskontoret icke kunde med-1 föra något vigtigt eler ens öhskvärdt resultat, hvadan han ej heller ville ,gilla.ett ,betänkande; som ansågs strida emot 648 regeritigsformen. Propossgjordes endast på afslag, hvilket ock blef ståndets beslut. N:o 249, med mppgift att he ståndigodkantien voteringsproöposition,lades till handlingarne. N:o 250, med voteringsproposition om vilkoren för f. d. justitieombutlsmiannen Theorells pensionering, bifölls utan diskussion, N:o 251, förnyadt utlåtande.omilöneförhöjning åt statens embetsoch tjenstemän år 1857, -tillstyrkande -50 -proeent-förhöjnings rg Melander åberopadesin reservation och ansåg döm, som -fått. sin ;aflöning in natura eller efter markegång, ifven -böra få åtnjuta denna förhöjting, för det fall lestyrka sätt de till indelnihgsgifvare återstält skiliaden emellan årspriset och wredelmarkegången. Bikop Aknerstedt ansåg ett sädant förslag sakna allt iöpp öm framgång och tillstyrkte bifall, hvilket ock olef ståndets beslut. N:o 252, tillstyrkande pedagosiens i Lidköping uppflyttning bland elementarläro. verken, bifölls utan diskussion. N:o 253, tillstyr-, kande en pratifikation af 3000 rår åt staätskommissarien A. V. Kock, bifölls likaledes utan diskussion. Stats-, bevillniägs--Och ekbnomiutskottetsmeniorial 1:0. 30, med vöteringsprbposition huruvida en del iaf skyddsafgiften borde -användas-i allmänhet till folkundervisningens befrämjande eller företrädesvis till le mindre förmögna församlingarne, godkändes utan diskussion. RR a Bevillnings!och ekonomiutskottets betänkande n:o; 13, afsfyfkande Stfängare föreskrifter och skärpta. kontroller vid tullbehandlingen af utländskt bränvin, bifölls utan diskussion. Lagoch ekonomiutskottets utlåtande n:o 45, att 3:me stånd bifallit utl n:o 43, om grindars borttasande på allmänna vägar, lades till händlingarne: N:o 47, afstyrkande en förändrall lagstiftning rörande ralaf orgelnister, klockare ochandra kyrkobetjente. Pro1 sten Melander Upprepade föregående riksdags åtgärder för erhållande af ett-sammandrag af. alla spridda fö . I dr a a -— AA — R jr ÅR KR KR KR — KR nu