Aftonbladet – 10 februari 1858, sida 1

smådd, då den varm. och Aiflig vaknade. i hans unga hjerta, och han kunde ej förställa. sig. Dick beundrade den-stolte, egensinnige ynglingen för hans kunskaper, med: hvilka:han något öfvermodigt lyste, kanhända i afsigt att förödmjuka honom... Men i stället. för denna verkan, sporrade det honom till ett beslut att om möjligt täfla med honom att läsa med den yttersta flit; till. dess: äfven han skulle, kunna latin, grekiska och matematik. Hvad en handgriplig strid : beträffade, fruktade han mindre för utgången deraf, ju mer han beträktade Mark. Visserligen var gossen ifemte klassen ett hufvud längre än han sjelf; men han såg svag ut, och Sam hade lärt sin. elev något annat än gå på lina; han hade rätt vackra kunskaper i boxningskonsten, som de ofta öfvat tillsammans. 7 f Han kan väl aldrig slå hårdare än Amen Corner gjorde,. var den tanke som: trängde sig inpå vår hjelte, då han betraktade :sin välgörares myndling, som instinkten sade honom skulle hädanefter blifva en fiende; och jag stod för hans slag utan att klaga. . Jag vill icke söka tvist med honomp, tänkte han; men skulle han börja, så må han se sig för; jag vill ej blifva hans slaf. . Bankirens sista ord till Mark, då han: vid afskedet skakade hans hand, var att han skulle vara god mot hans unga gunstling... : Jagskall se efter honom, svarade ynglingen. vårdslöst, hvarvid Dick, som hörde detta, anmärkte att han nog skulle se efter sig sjelf. : ! Mr Barnard beundrade i.tysthet hans. raskHet, och sedan han -hviskat till honomatt vara försigtig, sade han honom farväl ända till nästa feriers ann fr Etr sådan bortklemad stackare. han. är tänkte unge Raymond, då han såg tårar fram-.