Aftonbladet – 9 februari 1858, sida 3

fanns; som -skulle -växa, allt som de-växte upp och tilltaga i styrka med dem sjelfva, tills äfven hans makt ej. skulle vara tillräcklig att rycka den ur deras hjertan. Eburu barnen sade hvarandra farväl, innan de skildes för natten — ty bankiren. och-Dick skulle resa i god-tid på morgonen såg den senare, då vagnen rullade bort, gardinen dragas åt sidan i Mårions rum och en kyss skickas honom från ett par. rosiga läppar, så friska och rena som en cherubs, nyss gången ur skaparens hand;--uppstämmande-sin-första lofsång. i 2 ; Den följdes afen arma till henöes far. Hon har hela sin mors varma lifliga natur, tänkte denne med en suck. Hon skulle ej kunna älska gossen mer öm han verkligen vore hennes bror., Och med denna reflexion upphörde -han att vidare tänka på den saken. — Doktor Malling, rektor i skolan, var ej allenäst en lärd, utan äfven en varmhjertad och välvillig man. Mr Barnard var hans vän sedanmånga år tillbaka; och han var öfvertygad, att hans unge skyddling ej skulle kunnat komma i bättre händer för utvecklingen af de goda anlag naturen så frikostigt slösat på honom. G När de kommo till Bury S:t Edmunds, uppsökte de resande genast skolhuset, en lång och låg, oregelbunden bygnad, hvilken — hurudana ock dess ursprungliga förtjenster varit — blifvit så vanstäld genom nutidens förbättringar, som de tvifvelsutan kallades — att all egendomlig Karakter blifvit förstörd. Det enda, som betecknar dess ålder, är en byst af dess grundläggare: Edvard den sjette, instucken i-ett håt i muren, som -skulle föreställa niche.: 5577 5 f : TE Dick fick någon hjertklappning vid doktorns högtidliga utseendoch afmätta tal.