Aftonbladet – 9 februari 1858, sida 2

Din stackars mors död beröfvar din förföljare all makt öfver dig. Du kan vara lugn, alldeles-lugn hos mig. Skulle denne man, hvars uppförande synes mig oförklarligt, ännu en gång förnya denna dagens försök, så vet jag fullkomligt väl hur jag skall behandla honom. Den sörjande gossen kunde endast hviska orden: min morl Dick får då vara qvar hos oss? utro ade Marion och lindade sina armar om fadrens hals. Ja, visserligen, mitt kära barn; det vill säga, till dess han kommer i skolan. Den lilla elfvan kysste honom väl ett dussin gånger, kallade honom sin snälla goda pappa och undrade öfver att ej Dick delade hennes glädje, men den stackars gossen tänkte alltjemt på sin förmodade förlust; orden hon är dödb genljödo i hans öron. Hade Martha verkligen varit hans mor, kunde -hon7 ej blifvit djupare saknad. Som våra läsare väl kunna förmoda, tog Amen Corner inga vidare steg för att få sitt fordna offer i sitt våld. Hans skadelystnad vaknade åter, då hanätsåg föremålet för sitt hat, väl klädd och till utseendet lycklig, innehafva en plats i den rike bankirens vackra vagn, och han handlade såsom han gjorde af ögonbliekets ingifvelse. Han visste att hans anspråk, som han kallade dem, icke skulle tåla en närmare pröfning, och af många skäl ville han ej komma i någon vidare beröring med polisen. Hade han lyckats att rycka Dick ifrån hans vänner, skulle det endast varit för den djefvulska tillfredsställelsen att förstöra bans framtida lycka och om möjligt störta honom i eh afgrund af förderf och brott, och sålunda hämnas på barnet den näpst ha erhållit af den med rätta uppretade faren;