Aftonbladet – 8 februari 1858, sida 1

rater i polisens händer, som nu slutligen kom tillstädes. : Hela sällskapet fördes till poliskämmaren; ossarne fingo afgifva sina vittnesmål, och ångarne inneslötos i sina celler, tills tiniman skulle komma att föra dem ihför domstolen. Denna händelse. gjorde stort uppseende i Manchester. Alla, som varit på; marknaden föregående dågen och hört mr Buskins historia om Gog och lejonet, trodde nu fullt och fast derpå; och då han något senare blef synlig på gatan midtför nya stadsfängelset; för att afgifva sin berättelse, mottogs han af folkmassan med ljudliga hurrarop, Jätten hade aldrig i hela sitt lif känt sig så lycklig. Mitt stackars barn, sade mr Barnard, som var närvarande vid ransakningen, du hår fått lida bra mycket för min skull! Huru skall jag kunna belöna dig och dina raska kamrater ? Han hade från första stunden fattat särdeles tycke för gossen;och denna sista händelse stadgade ännu mera ett beslut, söm han redan dagen förut börjat tänka på. Efter ransakningens slut skickade hän efter herr och fru Webb. I det ögonblick -Euphrasia fick sin adopterade son, slog hon sina armar omkring honom och tryckte honom till sitt bröst medsådana yrande utrop af förtjusning, att gentlemannen ganska naturligt ansåg henne vara tokig. Men det var bara ett utbrott af hennes känslor, som Sam anmärkte, Jag ser, att ni är öfverraskad afmin makas känslofullhet,, sade kohstmakaren med en förnöjd blick. Ni må tro, sir, att detta är ett intet — hon är idel känsla. Hön är af äkta stag), tillade han i förtrolig tor, liksorå om han meddelat eh Högst vigtig hemlighet. Mr Barnard såg med rätta förvånad ut, då