Aftonbladet – 5 februari 1858, sida 2

att taga vård om era pengar och er plånbok, anr ärkte en af de två engelska vänner, som åtföljde honom då han lemnade poliskammaren: Ja, mycket, svarade Roderick, högt nog att. höras af kommissarien: men den har haft nytta deraf. Kommissarien log; han förstod den dolda meningen. Efter att hafva misslyckats i sina planer med afseende. på sin resa tillParis, återvände mr Elton samma afton till England. SJUTTONDE KAPITLET. Det hade en vacker dag timat någonting ovanligt i staden Manchester. Icke en droppa. regn — som annars tyckes hafva en synnerlig böjelse för Englands första fabriksstad — hotade att falla. Solen lyste tvärtom så klart, att icke ens röken från de oräkneliga fabriksskorstenarne, hvilken vånligen ligger som ett svart moln öfver staden, kunde fördunkla dess sken. Det var måndagen efter påsk och första marknadsdagen. Allt arbete hade afstannat och den ofantliga menniskomassan böljade fram åt samma håll. Skaroraf snyggt klädda qvinnor, så prydliga som helgdagsdrägten kunde göra dem, somliga med små knubbiga barn på armen eller något större vid handen, letade sig väg i trängseln. Från de trånga gränderna, de fuktiga, ohelsosamma jordvåningarne skyndade Manchesters befolkning fram, som till en fest. Der voro gossar och ynglingar af hvarje ålder och storlek, der voro nätt klädda, unga flickor, ståtligt utstyrda i brokiga band; irländskor från lilla Irland eller Newtongränden, som den då kallades, slöto sig till strömmen, som ännu mer förökades genom