Aftonbladet – 4 februari 1858, sida 3

vår kyrka bibehålla det afskum, som. intet annat samföna vill emottåga, ock som ickehellefvill vill höranågot ännat. Vinner vår:kyrka detpå? är det icke klart,att;.om detta: stadgande införes;: personer, som . vilja: utgå från kyrkan, skola. använda såsom trappsteg ett annat samfund, hvilket.det står honom fritt att genast lemna, och då bar man ju icke vunt nit hågot med städgandet. Under upprepande af några bland sina yttranden vidi de gemensamma öfverläggningarne; medgaf talaren; att han förut hadetagit miste. om-den; allmänna opinionen, som. nu,-tydligt för honom gaf sig tillkänna genom. återremissen, och då dennå sålunda gifvit sig tillkänna,. var det ock utskottets pligt, att vid den nya behandlingen af frågan rätta sig efter den fingervisning de tredne sstånden hade lemnat.; Hade utskottet handlat-tvärtom;, skulle det ha gjort sig förtjent af en tillrättavisning och skyldigt-till en: lagöfverträdelse. Talaren genomgick derefter förslaget och förklarade sig icke kunna förstå, hvarföre kyrkans försvarare kunna förkasta detsamma, då derigenom uppresas alla möjliga skrankor mot proselytmakäre, som nu ostraffadt kunna: drifva sitt ofog. De anmärkningar i detalj, som. blifvit gjorda, bemöttes i korthet af talaren, som ansåg dem icke böra föranleda till .förslagets förkastande. I öfverensstämmelse med hr v. Kochs yttrande, medgaf dock talaren, att sista mom. 10 måtte erhålla sådan lydelse: Atat möt förbrytelser; hvarom i 4 och 5 4 sägs etc. Hr P. R. Tersmeden. Skall något i denna rigtiga sak göras? och Hvad bör göras? se der de frågor, som nu måste besvaras. Den första af. dessa frågor hade rikets ständer redan genom sin återremiss af lagutskottets förra betänkande besvarat. Den andras bearande åter var den uppgift utskottetiförevarande betänkande sökt lösa. Härvid borde tagas i betraktande ej: mindre den hufvudprincip, :somhär. vore medgifven, än de bestämmelser, som åtfölja den? samma. . Hvad den förra angår, eller affallstraffets börttagande, hade detta här mött ett lifligt motstånd af de ytterst konservativa; de strängast högkyrkliga. Tal; upptog nu till besvarande några:af de anmärkningar,.-som från den sidan framstälts emot. försla: get. Derpå ingick han i en analys-af. detaljbestämmelserna, dem han underkastade en temligen sträng kritik. Men då han emellertid icke ansåg någon enda af desså brister vara af den art; att de upphäfde den i betänkandet medgifna grundprincip; så ville han rösta för utskottets förslag. likväl med. den. ändring i 10 2-:moment, att.enligt hr G. Cederschiölds yr? kande ett vidsträcktare initiativ der lemnades justitie? kansleren.. Då det för öfrigt vore kändt, att bonde: ståndet redan antagit punkten, och att borgarståndet satimolikt skulle göra detsammaj i fall den: vunne tvenne. stånds: bifall, så uppmanade tal. sriderskapet och. adeln,. på hvars beslut frågans utgång nu berodde, att genom ett erkännande af toleransens principicke allenast bereda. fäderneslandet en oberäknelig fördel; utan ock åt sig sjelf en ställning, hvarigenom ståre det visade sig mera tillhöra det nittonde seklet än det trettondes f i ä e Hr.Cederschiöld R.-förklarade, det enda. skilnaden emellan utskottets förslagoch hans åsigt funnes deruti; att han med stöd.af stadgandet i 16 ..R. F. vill; att hvarje svensk man skall tillhöra något kristligt samfund, då ttskottet deremot vill tillåta hvar och en att icke. tillhöra något... Hr von Koch har uttryckt sim-beunidran för snillrikheten i talarens föredrag, hvilken .dock icke kan besvara denna bemiran med annat än förundran, att konungens justitiekans: ler, som det tillhör att vaka öfver ordningen inom lähdet, kan uppträda och försvara ett förslag, som tillåter en Sådan ordning; att svenskimedborgare icke behöfver tillhöra: någon kyrkd. Att uppträda mot en person, son uppfättat.16.5-R.-F. på sådant sättsonm grefve Sparre; hvilken andragit,. att en .person.. kan säga sig icke erkänna någon Gud, och att detta vore hans religion, vid hvilken han ville blifva skyddad, vore alldeles lönlöst, hvarföre talaren slutade med att fortfarände yrka afslag. r z Ht Tersmeden Ny :somså förmiddagen yrkat:för: slagets. läggande till handlingarne,. (ehuru i. referatet i går influtit att han yrkat afslag å detsamma) frånträdde detta yrkande och förenade sig med dem; som yrkat afslag. Grefve Liljecrantz uppmanade de hrr, som gjortkåtskilliga anmärkningar, men i det hela talat för bifall, måtte frånträda alla andra-än den, som, afsåg 10 , i afseende på hvilken -han-förenade sig. uti den af grefve Sparre föreslagna redaktionsföränåringen. Häruti instämde hrr Tersmeden P. R., Creutz, Cedersehöld G., Dalman och von Koch, alla med: frånträdande af de anmärkningar de gjort mot. åtskilliga, 8: rat så Efter framstäld. voteringsproposition om bifall, till utskottets förslag med den.af grefve Sparre. föreslagna ändring, företogs, på begäran af general Cefrån; votering och utföll med 55 röster för och 57 emot antagandet. ; Hr: Cederschiöld G.: anmälde: sin reservation med förklaring; -att han trodde denna utgång skulle blifva ett smörkt blad i ridderskapet-och agelns historia. Grefve.Björnstjerna, friherrarne freutz och Ahlströmer samt hrr Carleson och Tersmeden P. R. instämde, den sistnäride med det tillägg; att hans tanke vore; att ridderskapet och adelnysnat nog torde få göra mycket större medgifvander än nu blifvit begärda. Psostoståndet Efter protokollsjusteringen fortsattes föredragningen. åf lagutskottets utlåtande. nr 61, sidd. 15: och 16; innehållande utskottets. förslag till författning, i stället för konventikelplakatet, som var föreslaget att upphäfvas. 1 Härvid yttrade domprosten Björling; Uti detta försläg har man samma straffbestämmelser som i 1726 års plakat och .som .skola vara lika, overksamma. Antingen blir författaingen icke tillämpad eller vinnes härigenom samma martyrgloria som förr och böterna sammanskjutas. Dessutom fordrades här en långvarig rättegång och derunder kunde ofoget fortsättas, hvadan han yrkade: bifall.till sin reservation, som han: nu hade formwerat till ett ordentligt lagförslag. af innehåll, att, med ,konventikelplakatets apphäfvande,. presterskap och kyrkoråd skola häfra. tillsyn deröfver, att inga obehöriga eller oskickliga. personer må såsom lärare eller. andliga: ledare upp? träda, samt. att, om sådant uppträdande sker af personer; somyej -höra till församlingen och som efter varning af pastor eller kyrkoråd icke derifrån afstå, dessa personer då må, på kyrkorådets anmodan, genom kronobetjeningens försorg från socknen aflägsaas I samma syftning yttrade sig biskop Fahlcräntz, som uppläste ett nyligen erhållet: bref från Orsa i Dalarne; hvarest baptisternes.. antal på ett sorgligt. sätt dagligen tillväxer och der de använda de ursinnigaste medel att öka sitt anhang. Riskarkivarien Nordström jemförde detta lagutskottets förslag med 6 i kongl. pröpositionen och visade den senares:stora företräde. Den lyder sålunda: Rättigheten för svenska Kyrkans medlemmar att,läfven utom ;den allmänna gudstjensten, sammankomma till gemensamma; andaktsöfningar, skall vara frisoch obehindrad, såvidt, ej vid sådan sammankomst företagös något, som mot läg eller sedlighet stridan16 är eller st allmän ordning: störer, 0. s: öv. Falarencerinråde? dels: att kyrkorådet, sådant. det Hö år sammansatt, icke, synes-vara en? härtill rätt lämps ig. myndighet, dels, att det icke väl låter förena sig d eller allmän,, lag, att forsk jag har. aldrig varit.a mitt Hf... Vore det ej