Aftonbladet – 3 februari 1858, sida 3

skulle jag möjligen varit Svag nog att lemna ifrån mig detskrin ni så ifrigt åstundar;utan att först hafva erhållit .de öfverenskomna tusen punden. Tviflar ni: på min:heder? frågade mr Hastings med en. persons röst, som finner sig djupt sårad. Hansagent försäkrade honom att han icke längre hade det ringaste tvifvel i detta fall. Men detta löfte var vilkorligt, utropade Roderick: : Vilkoret var att förseglingen skulle vara obruten, sade Cusack. Det är alldeles i sin ordning, att ni öfvertygar er derom. Han tog upp skrinet ur fickan och stälde det på bordet, så att det starka lampskenet föll på låset. Mabels make undersökte det omsorgsfullt; : Denna min hustrus tillfälliga opasslighet är rätt oläglig. Jag har ej så mycket som tusen pund i huset. Jag är säker på att ni litar på mitt hedersord, Cusack; vi äro ju vänner sedan många år tillbaka? . Jag kan vänta. Jag tror att jag kan lemna femhundra nu och det återstående i morgon. Summan är två gånger femhundra, mr Hastings, anmärkte hans gäst kallt och stoppade åter ned skrinet i fickan. Jag skall vänta på ert svar tills i morgon, men ej en timma längre. Jag har en annan spekulant, om ni ej vill hafva det. . Roderick log tvifveläktigt. Ni anser det vara ett tomt skryt, återtog den förre. Hörde vi nånsin talas. om Georg Chason, i tjenst hos Walter Herbert? Tyst! Tala sakta, hviskade hans för detta kamrat med en förskräckt blick. Han har återkommit till England och är rik. Den gynnaren har, som jag tror, gjort