Aftonbladet – 3 februari 1858, sida 1

Åck ja, om nitillåter det, sir; utröpade vår hjelte glad. Pet klappade händerna, och hade utrymmet medgifvit det, skulle -hoh dansat af glädje som det nu var, uttryckte hon sin belåtenhet genom att hoppa öpp i-direktörens knä och kyssa honom. Hvad kan du göra? frågade Webb. Stackars Dicks ögon fyldes af tårar; han kunde ju hvarken stå på hufvudet eller gå på anhat än fötterna; och dessa voro: svullna och ömma af häns föregående vandringar: Han kunde endast se bedjande på direktören och tiga: : Om han bara kunde stå på hufvudet helt litet, min -älskade, sade vagnens egare till sin fru i bekymrad; ton. Euphrasias höga själ afskydde lindansning med allt hvad dertill-Körer, ehuru hon föredrog den med en martyrs resignation under denna tid då hennes konstnärliga bana blifvit: förmörkad af mötgångens moln, och hon tyekte ännu bättre om gossen för hans okunnighet i hvad hon ansåg vara en låg konst — endast -tjenlig att roa pöbeln.--Hon ropade Dick till sig och frågade om han kunde läsa: Ack jan, svarade den lille stackaren; glad att kunna någonting. Och :kan du --recitera ? Dick förstod ej rätt: hvad det ville säga; men sedan -han fått förklaring derpås upprepade han emaf de psalmer den gamle kloc: karen lärt honomsDirektrisen var förtjust. Du hör, Eugeniox; sade hon, hvilken välljudande röst han-har! Den tränger till min själ som en ljuf tonvind. Ett sådant anlag bör icke och skall icke förqväfvas; som mina hafva gjort. Med min ledning skall hanväcka verldefis beundram Jag adopterar honom, tillade hon högtidligt och lade sin feta hand på hans hufvud, ora han åter skall