Aftonbladet – 2 februari 1858, sida 4

nya myntberäkningen, förspordes ej, utan gick allt sin gilla gång. Icke heller voro priserna så låga, som mången, i anseende till den förhandenvarande penningbristen, förestält sig. Jönköping d. 28 Jan. Handelsbokhållaren Wick råkade under skridskoåkning på Rocksjön dags att komma ned i en vråk och var i fara drunkna, men räddades af gossarne August Krans och Robert Palmgren, som icke utan fara begåfvo sig så nära iskanten, att de kunde räcka den drunknands och draga honom upp. Telegrafunderrättelser. Hamburg den 1 Febr. kl. 2 535 e. m. Uti det med Heine och Nordtyska banken a al pari afslutade svenska sexprooentslånet å millioner Mark Hamburger Banko gjordes idag på börsen betydliga omsättningar. Lånet utgifves 14 serier, betalbara per medium å 2 är efter utgifningen. na — — BLANDADE ÄMNEN. Förmälningskögtidligheterna i London. Då detaljerna af denna högtidlighet åtminstone för våra läsarinnor torde ega. intresse. meddela vi här nedan en skildring deraf efter en korrespondens från London till en tysk tidning. Den utomordentliga förtjusning. som ger sig luft i skildringen, skämmer icke det komiska intryck, som åtskilliga omständigheter uti densamma ärö egnade att åstadkommas Då brudgummen, prins Fredrik Wilhelm; inträdde i kapellet, steg hans fader, prinsen af Preussen, på hans högra och prins Albert på hans venstra s Allas ögon voro riktade på den kongl. brudgummen, som långsamt, men med stor otvungenhet och eleans närmade sig kapellets: medelpunkt. Uniformen framhöll fördelaktigt hans höga gestalt och lät det rättframma, öppna uttrycket i hans ansigte samt haus intagande hållning framträda. I närheten af altaret stannade han framför drottningen och bugade sig långsamt och med djupaste vördnad först för henne och sedan för sin kongl. moder. Derefter knäfoll han i midten af kapellet och gjorde bön, efter hv slut han :stälde sig vid högra sidan af altaret oc inväntade bruden, hvarunder han var utsatt för blickarne från hundratals glänsande ögon såsom förut knapt någon ungkarl varit det. ... Då bruden derefter närmade sig altaret, stannade hon och helsade vördnadsfullt på sin moder. Hon var tydligen djupt upprörd, och hennes kinder betäcktes med hög r nad. Derefter vände hon sig till prinsen af Preussen och helsade äfven på honom. Brudgummen närmade sig under tiden, föll framför henne på ett knä och fattade hennes hand med ett uttryck af glödande beundran, hvilken icke förfelade sin verkan på de närvarande höga personerna: Sedan brudparet, omgifvet af en lysande grupp utan like, intagit sin plats vid altaret, begynte den kyrkliga högtidligheten med n koral, hvars allvarliga toner frambragte en gripande verkan. ... Då vigseln var fulländad och de sista ackorderna af det halleluja, som utgjorde gudstjenstens slut, förklingat, kunde bruden icke längre beherrska sina länge undertryckta känslor, utan kastade sig plötsligt och med rörande innerlighet till drottningens bröst, och drottningen tryckte sin älsks dotter flera gånger till sitt hjerta, hvarvid hon gäfves sökte dölja sin djupa rörelse. Brudgummen samt prins Albert omfamnade derefter bruden, hvarpå flera dylika scener följde mellan brudgummen och hans föräldrar samt mellan dem och drottningen. Det är omöjligt att skildra det intryck, som frambragtes af den varma och otvungna kärleken och vänskapen i dessa helsningar, den vördnad, hvarmed prins: Fredrik Wilhelm kysste Hennes Majestät, och den manliga hjertlighet, hvarmed han tryckte sin svärfaders hand. Af hans min kunde man märka, att hans tunga icke förmådde uttala ett ord. Sedan den kongl. prinsessan äfven emottagit sina syskons lyckönskningar lemnade de höga personerna kapellet. Drottningen bar vid tillfället ett af diamanter och perlor bestående diadem och såsom broche den verldsberömda diamanten Koh-i-noor (ljusberget), herrskarnes af Delhi fordna klenod. Prinsessan af Preussen bar en klädning af hvitt siden med falbolaner genomträdda af silfver, ett diamantdiadem och en spetsslöja. Släpet var af blått moiree antique, inväfdt med silfvertråd, och halssmycket bestod af topaser och diamanter. Konung Leopold och prins Albert burö britisk fältmarskalksuniform med staf jemte sina ordensinsignier; prinsen af Preussen hade preussisk generalsuniform, och de öfriga. preussiska prinsarne jemväl preussiska uniformer och ordnar. : Sedan det höga parets förmälningsakt var fullbordad, omfamnade prins Fredrik Wilhelm drottning Victoria likasom sin höga moder och kysste båda jertligt. Hela samlingen var på det djupaste rörd. — Omkring kl. 3 e. m; den 25 visade sig de n förmälda, drottning Victoria, prins Albert och prinsessan af Preussen, dertill uppmanade af den utanför församlade fölkmaässans rop, på S:t James-palatsets balkong och helsades dervid af ett obeskrifligt jubel. Efter dejetinern, kl. half 5, foro de nyförmälda genom Hyde-Park, hvarest otaliga hopar af elegant lädda herrar och damer helsade dem. De begåfvo ig derpå till Windsor-bangården. På aftonen var stor hofkonsert i Buckinghamr-palatset, dit talrikainbjudningar skett. Tlluminationen af staden var mer än lysande: Hundratusentals personer böljade genom gatorna till långt efter midnatt. Vädret var utmärkt vackert, och ingen olyckshändelse störde den allmänna glädjen. Det höga paret anlände till Windsor klockan tre qvart till sex; äfven här voro husen festligt illuminerade och öfverallt smyckade med blommor. Prinsessan var hvitklädd, och prins Fredrik Wilhelm hade civil drägt. Entusiasmen var obeskriflig. När den kongl. vagnen anlände till bangården, hejdades den af 700 elever från skolan i Eaton. Dessa spände hästarne från vagnen, hvilken de sjelfva drogo, under allmänna lefverop, till slottet. Till hofkonserten derstädes voro 800 personer inbjudna; 20 de skickligaste artister biträdde vid densamma. Prinsen afPreussen var nu klädd i preussisk husaruniform; prinsessanaf Preussen bar en klädning af guldvirkadt tyg och med ett rikt smycke af brokiga blommor, diamanter och smäragåere. I staden bespisades en stor mängd fattiga. HANDELS-UNDERRÄTTELSER. — Vexelknrser,