Aftonbladet – 1 februari 1858, sida 2

djur: en käpp. Kom, Martha, tillade han, Jag vågar icke lemna dig qvar. Jag måste resa till Newark och söka upp min gosse; han är på arbetshuset — ett tattighjon — utsatt för all brist, all skam och uselhet, som hör till en sådan plats. Jag kan ej äta eller sofva — knapt tänka — förrän jag befriat honom; Hans systers bedröfvelse öfver denna sin mans sista låga handling kan lättare tänkas än beskrifvas, Hennes ifver att resa var lika stor, om ej större än broderns. Innan en timma förflutit, hade, till trots för Saras föreställningar, hästen blifvit spänd för chäskärran och båda syskonen rest till arbetshuset. Då de kommo dit, blef Ben, den älskvärde uppsyningsmannen, tvungen erkänna, att gossen rymt och: att alla hans efterforskningar varit fruktlösa. Georg Chason vände sig genast till stadens myndigheter, polisen blef satt i rörelse, en belöning utfästad; men intet spår kunde upptäckas, och efter tvenne dagar måste de återvända till Crowshall i den djupaste bedröfvelso, Amen Corner och hans syster hade försvunnit sedan de utplundrat deras hem; ingen visste hvarthän de begifvit sig. Denna sammä afton vandrade Dick med sårade fötter och skälfvande af köld framåt allmänna landsvägen mellan Mansfield och Sutton Woodhouse. Han vågade icke bedja om herberge af fruktan att blifva nekad det och blifva förhörd och återförd till fattighuset. Huru hans hjerta7led då han vandrade förbi det ena hemmet efter det andra och ej visste hvar han skulle hvila sitt oskyldiga hufvud. Han hade ej förr haft något begrepp om att verlden var så stor och menniskorna så likS KISEE N P oilti