Aftonbladet – 1 februari 1858, sida 1

Han är min make, sade hans syster allvarligt. Låt bara mig reda den saken. Men om hans ånger är uppriktig, vore det orätt af mig att lemna honom. Kom ihåg att jag lofvat att ära och lyda honom. Och han att älska och ära dig), svarade hennes bror hastigt. Du ser att ehuru jag är ungkarl, har jag reda på brudvigseln. Har han väl gjort detta? Kan du ära honom? Nej, och jag skall draga omsorg för att han icke mer skall fordra någon släfvisk undergifvenhet.. Men vi skola: tala härom någon annan gång — mitt sinne är förströdt; detär mera, mycket mer. som hvilar derpå än tyngden af dina sorger. Promenaden räckte omkring två: timmar, hvarunder: Geörg, genom åtskilliga frågor; som hans okonstlade syster. besvarade : utan betänkande, fortfor att öfvertyga sig om ett förhållande, som betydligt inverkade på hans blifvande -handlingssätt; att nemligen hon: aldrig hade älskat sin ovärdige make; utan gift sig med honom af tacksamhet för hans -skenbara oegennytta. Denna upptäckt varen tröst för honom. Martha, sade han, då han åter fört henne nära till hemmet, jag vill ej trötta: dig. längre. Jag skall bafa titta in:och se om Dick har kommit, ty jag längtar att segossen. Har han ej det, tänker jag ströfva bort-ända till byn. Ensanm M Ja, jag har mycket att tänka på och 1 äfven nyfiken alt se om några af mina gamla bekanta vilja känna igen mig. Det skola de säkert! Du har samma öpp na; hederliga ansigte och, hvad som är ännt bättre: samma jön hjerta, Båda äro oför ändrade,