ögonblick ! hviskade den gamla flickan, i det hon hjelpte honom att lösa upp schalen, som han hade lindat krihg halsen. Amen drog ett djupt andetag, såsom den gör, hvilken hastigt blifvit qvitt en svår plåga, Han hade dock långt ifrån hemtat sig eller kände sig rätt tillfreds, då Georg Chason nalkades och vänligt räckte honom handen. Hvad står på? frågade denne icke alldeles nöjd med sitt emottagande och kanhända ännu mindre med sin systers val af make. Om min vålnad återkommit i stället för jag sjelf, skulle ni icke kunnat se mera häpen ut. Hans svåger mumlade något om det oförmodade besöket och hur oberedd han var på detta nöje. Jag visste det icke var värdt att skrifva, ty intet enda af mina bref har blifvit besvaradt. Martha säger mig, att icke något af dem ha kommit fram. Detta var ett kinkigt ämne och herrn i huset bytte skickligt om samtalsämne. Det är sagdt, att stora svårigheter framkalla stora egenskaper. Visst är, att hvarken hustru eller syster före denna qväll anat hur böjlig karakter Amen Corner hade och hur hygglig han kunde vara när han behagade. Med en hycklad gästfrihet påyrkade han att de icke skulle vänta med teet, medan han klädde om sig, och då han fann dem fasta i sitt beslut att. göra det, sprang han raskt uppför trappan och lofvade att ej låta vänta på sig en minut. Han höll. ord; aldrig i sitt lif hade han klädt sig så fort. Hvar är Dick? frågade Martha oroligt, då han kom tillbaka. Hon hade trott att gossen, som vanligt, skickades att taga vara på hästen och åkdonet; men då han ej syntes till, började hon blifva illa till mods. Oroa dig inte öfver honom, min älskade, svarade mannen. Med Dick står det väl till; aftonen var så regnig och kall, att jag lemnade qvar det kära, lilla barnet hos min bror. I fattighuset! anmärkte Martha i förebrående ton. Bara tills iämorgon, sade Amen med stark