Aftonbladet – 26 januari 1858, sida 1

Underrättelserna om det. nyligen föröfvade mordförsöket mot: Louis Napoleon ha under de senaste dagarne utgjort det ämne, hvilket i alla Europas länder företrädesvis tagit uppmärksamheten i anspråk och uppfylt tidningarnes spalter. :Vi tro, att öfver hela den civiliserade verlden skall antalet af dem vara mycket ringa, som hysa några verkliga sympatier för attentatets uppliofsmän och verkställare. Vi tro, att. inom Frankrike snart sagdt alla partier, äfven de,som äro mest för-tviflade öfver och missnöjda med den närvaTrande politiska ställningen, skola uppriktigt instämma i fördömelsen öfver det blodiga dådet. Frihetens vänner uti alla länder skola utan tvifvel betrakta denna handling med samma afsky och ovilja, som de en gång egnade åt de bedrifter, som under de bekanta Decemberdagarne 18352 utfördes i Paris. Det politiska mordet blir alltid nägonting förfärligt och vederstyggligt, det må ske af bliud fanatism och hämdlystnad, eller för utt öfver hopar af. offer och i stoftet trampade lagar bana den enskilta ärelystnaden en väg. Flera omständigheter samverka att: beröfva föröffvarne afoattentätet hvarje skymt af medkänsla och deltagande. Till det förhatliga i lönmordsplanen ha ide lagt den: grymma kallblodighet, jmed hvilken de gjorthundratal: oskyldiga I Personer tills offer för sitt mot: Näpoleon rikdtade anslag. De shavidare genom sitt dåd kastat en mörk! skugga öfver den italienska bfrihetens och mationalitetens sak; sön räknar 1så många ädla, förståndiga och behjertade kämpar, hvilkas lagligå verksamhet och öppna sträfvanden för: en tid torde-helt oeh hållet neutraliseras genom det blodiga uppträdandet af dessa vanvettingar, som föregifva sig handla uti Italiens hamn, Slutligen inseriman temligen allmänt, att Louis Näpoleons plötsliga Tbortgång i närvarande stund: verkligen varit fensstor olycka och under de för öfrigt redan så brydsamma förhållanden, som egå rum, skulle kunnat hafvaioberäkneliga, i alla händelser ytterst imenliga följder. Det skulle icke Tvarit omöjligt att man: fått se det nya kejsarTdömet i -sin-tut-aflösas af en ny legitim reÅstauration. ; En följd af attentatet blir utän tvifvel en ny stormlöpning: mot den engelska asylrätten. Om äfven Louis Napoleon, såsom hans svar till lagstiftande kårens president ock antyder, fär alltför förståndig för att icke inse att politiska demönstrationer föga kunna bidraga till att skydda Hans Nif; öck att, äfverl om polisen både iFrankrike och England skulle utveckla en aldrig så stör verksamhet för detta ändamål, någon bestämd säkerhet härutinrian icke kan vinhas, såframt någon person, för tillfredsställande af en fanatisk hämdlystnad, vill uppoffra sig sjeH — så torde dock hans RE de egentliga böhapartisterna; söm. med honom skälte: förlora allt, ifrigt drifva. på sådana åtgärder och framställningar, ge-nom hvilka. man på sätt och vis skulle göra grannstaterna ansvariga för kejsarens säkerhet. Om man får döma af de yttrandes, som: öf-ver detta ämne förekomma i då inflytelseri-kaste engelska bladen, kan man emellertid! hoppas att England icke Tåter förmå sig. till: något brott mot den beprisade gästfrilieten, eller att vidtaga några åtgärder, genom, hnilka. he-derliga och riättskaffens personer, som äro alldeles. fria från all delaktighet i mordplaner. : skulle oskyldigt bli lidånde och få en ytter-ligare tillökning i de olyckor, i hvilka de pos litiska förhållandena förut störtat dem. Oviljan mot sjelfva mordförsöket jemte den: fatalistiska betindran, söm en Stor del af all-mänheten tillen viss grad är färdig att egna åt framgången och lyckan, skola utan. tvifvel förena sig, för att åt Louis Napoleons räddning ge en viss vidskeplig anstrykning afymn-derbarhet, Presterskapet i Frankrike skall Ia: turligtvis. från predikstolarne utropa ,y,gm såsom Försynens utvalda redskap, : öfver hvilket hon särskilt håller sin skyd gande hand och som hon låter triumfera ö ver tusen hotandedödsfaror o. s. VY. Äfven här: torde mången vara böjd att tala om och. tro på en Louis Napoleons SpeoV sla mission och på orubbligheten af den iycka, som hittills följt den store Napoleons brorson i hans göranden och låtanden sed, 1848. Det torde der, öre vara skäl att erinra derom, att en I en Ovlik räddning undan upprepade mordförsök icke är ågon varken vä ligt eller underbart, och:att historien vet att förtälja om mycket, som förefallerslångt underligare, Henrik IV var utsatt för 13 mordförsök innan han föll för Ravaillacs dolk: Napoleon den store var ett mål för nästan lika många, och han blottstälde derförutan sitt lif i: hundra bataljer, men blott för att gå till. mötes den bittra sotdöden på S:t Helena, : FMot Ludvig Filips lif gjordes många attentater. Ett af dem var icke :mindre väl anlagdt än det, som nu skett mot kejsar Napoleons. Vi mena, Fieschis. .. Denne. man : hade i fönstret af sitt, två trappor upp i.etthus vid Boulevard du Temple förhyrda rum uppstält en träram i utåt sluttande ställning och derå anbragt tjugofyra gevärspipor. Ens is-skjutkonsten erfaren medbrottsling hade laddat alla dessa pipor ända till-halfva loppet med skrot och kulor. En tredje medhjelpare hade ridit boulevarden framåt i samma linie som man visste att konungen skulle taga, och stannat i detanlagda batteriets skottlinie för att gifva Fiesehi. tillfälle att rikta gevären. Den 28 Juli 1835, då konungen med sin stab och svit passerade bönulevärden, atfyrade Ficschi på en gång Sin helvetesmaskin, som öfversållade hela cörtegen med kulor. Marskalk Mörtier, genefalerna Eachasse de Verigny, öfverste -Raffe, öfverstelöjtnänt Rieussec, grefve, Vilatte och 13 ändra personer blefvo dödligt sårade: generälerna Colbert, Brayew Heymås, Blein och Pelet samt 135 andra personer blefvo något mindre farligt blesserade, men koaungen red sih väg framåt oskadad. Det var honom, likasom Nanslonn nh ol art NE SKAR SIE oa