Aftonbladet – 23 januari 1858, sida 4

— Den firma i London,fhvarpå riksgäldskontoret. börjat draga vexlar, heter Overend8ikomp. Att döma af namnet, skulle den icke vara! bland de solidaste. — Det förvånar. oss att presidenten Akermans iåneoperationer i utlandet icke ögonblickligen rönt all önskad framgång, Här hemma var det en gammal sägen, att tit. Å. strax fick hvad helst han pekade på. (Kapten Puff.) — Skoldisoiplin. Ur en 1. Wadstena Läns Tidning fortgående skildring af elementarläroverket i Wadstena för tvenne sekler tillbaka läses bland annat: Tukt, ordning och disciplin tyckas på allvarligaste sätt vidmakthållits. Såsom karakteristiskt för tider ach i sina allmänna drag äfven för denna skola egan1e tillämplighet, må anföras några paragrafer ur er nskilt skolordning för Linköpings läroverk af 1633 Dessa reglor bjuda: 1) En af hörarne, som hurtigh ir, skall årligen välias att vara censor morum, lagha itt alla disciplar gå stadigt, hålla sina kläder rena, åta klippa sitt hår, lära tala med folk, haffwa tienig kläder och sådant mer. 2) Två skicklige persorer af dieknarne skola sättas till att klippa allas hår. 3) Discentes skola hedra ährligit folk; fly ontt sällskap; intet grassera om nätterna eller löpa galne: Ay dryckenskap, lösachtighet och tjuffweri; lära gierna lehanda språk och sina lexor; intet skulcka utan ierna vara tillstädes. Elliest straffas.Straffen voro ck ej att gäckas med; man ser uppräknade: tapver, fullgod, utanoch innan-stuut och läser att vid svårare förbrytelser 6 superiorer och 6 inferiorer voro 2xekutorer och att ändå rektor coneluderade med -gen hand. Enligt 1649 års skolordning voro graierna af skolstufvu-straffens: förmaningar, tilltal, hocelser, skambänk, en målad åsna, som af den brottslige bars på ryggen, fängelse och kroppsaga. — Jordbäfningar. De betydligaste jordbäfninsar, som i nyare tider timat, äro i Lima 1746; i Lissabon d. 1 Nov. 1755, hvilken sträckte sig från Grönland till Afrika, ja ända till Amerika, så att en samtidigt deraf skakade ytan utgjorde omkring !-, af hela jordytan; i Calabrien 1783; i Caracas 26 Mars 1812; i Valparaiso och Chile 19 Nov. 1822; i Murcia och Vålencia 1829; i Syrien 1840; på Hayti 7 Maj 1842; på Guadeloupe och i Ragusa 1843; i Albanien 12 Okt. 1851; i mindre Asien, Levanten 2. fl. 1855. — En af de våldsammaste jordbäfningar historien omtalar, var den i Calabrien 1783. cemligen nära de nu hemsökta orterna. Då förstördes 300 städer och byar och 50,000 personer omkommo. Äfven Sicilien hemsöktes svårt: Messina vlef nästan helt och hållet förvandlad i ruiner. Skakningen kändes ända ifrån Apenninerna till Calabrien. Spåren deraf äro ännu icke försvunna; derom förekommer åtskilligt i Bartels Briefe uber Calabrien und Sicilien samt. af Justus Tommasini i Spaziergaug durch Calabrien und Apulien.