— Hr professor Branting har begärt plat: för följande: geimäle: Fill ortopeden d:r Sätherberg med anlednint af hans framställning i Aftonbladet n:r 302 för December 1887 samt n:r 3 och 5 för Januari d. å. Som till följd af en uti månadsskriften Ställningar och Förhållanden, för sistlidne November införc artikel, deri spännsängsmetoden till sitt inre väser samt till allmänhetens upplysning afslöjats, dokto: Sätherberg åter visat sig gripen af ett upprördt sin nestillstånd och nu liksom tillförene utbrutit mo gymnastiska centralinstitutets föreståndare samt ho nom uti denna sak inblandat; är det på denna grund som haus besinningslösa utfall i Aftonbladet här mec några beriktigande ord-bemötes. Redan år 1849 uppträdde ortopeden doktor Sätherberg med en likaledes i Aftonbladet införd skym fände artikel, fotad endast på den lösa grund, ati föreståndaren vid centralinstitutet i-ett offentligt föredrag, utan ringaste anspelning på ortopedien, nämde orden spänntyg och förkonstladt maskineri. Det va sålunda hr S., som först begick den mindre hedrandt bragden att, såsom centralinstitutets kalomniatör, gör: sig. offentligt bemärkt. Allt framgent har samme ortoped sökt på olika vägar förklena centralinstitutet: nuvarande ledare, antingen genom egna oförtröttad sträfvanden eller gehom Honom betjenande hjelpredskap, som haft i uppdrag att nitiskt undergräfva cen tralinstitytet, förebärande nödvändigheten af att.sätta datta läroverk under kontroll af i medikamentmedicinen könnige vetenskapsmän. Denna stora åsyftade reform har vid detta riksmöte genomdrifvits, och hvilka betydande fördelar skall icke institutet till vinna sig, Hvilken hög lärdom, hvilken mäktig ljusflod skall icke öfverstråla detta läroverk, såvida den nya blifvande direktionen bland sina ledamöter kan påräkna en i gymnastikens olika delar så kunskapsfull mästare som gymnastiska centrälinstitutets elev: d:r Sätberberg. Mcnlemnom detta och låtom oss endast jemföra de uppgifter d:r S. begagnar med dem som förekomma i. Ställningar och Förhållandena. -Doktor S. uppgifver uti sin i Aftonbladet införda En att fröken A. L. hade vårdats af ortopeden Åkerman för snedhet i ryggen, och att hon af denna sbehandling funnit sig väl; Några rader nedanför detta yttrande anför doktor Lemchen uti ett af honom. nedskrifvet betyg, att fröken A. L., som var född 1825 och afled 1849 i nervfeber, var frisk under första 9 åren af sin lefnad, men började sedan blifva sjukhg, svag och sned i ryggraden. Huru rimma sig nu dessa uppgifter i hop med hvad hr S. anför, att oe befunnit sig af ortopediska behandlingen väl, då äkarebetyget innehåller, öfverensstämmande med hvad pat:s moder uppgifver, att fröken L. var fortfarande svag och led af bleksot från sitt nionde år? Var nu enligt d:r Lemchens betyg ) och uppgiften af pat:s moder, fröken L. från 9:de året fortfarande sjuk och svag, samt en längre tid, år 1840—41, använde ortopedisk behandling, så är ju d:r S. uppgift uppenbarligen osannfärdig, alldenstund han säger, att fröken L. befann sig väl af ortopedien. Akermans spännkur användes närmare tvenne År, och ett år erefter, i Sept. 1842, anmäldes fröken L. till gym nastikbehavdling vid centralinstitutet, och var då i hög grad sjuklig, svag och sned. Säkerligen skulle dock den senare behandlingen hafva medfört större fördel, så framt ej ortopediens efterverkningar efter all sannolikhet motarbetat. gymnastikkuren. Hennes svaga krafter förmådde icke bekämpa den nervfeber, som 7 år efter gymnastikens begagnande slutade hehnös dagar i November 1849. Hvarföre skulle man låtit fröken LL. behandlas vid centralinstititet, om spännkuren verkligen. åstadkommit: någon. hälsoförbättring? Kan, ej. deraf dragas,.den. naturliga .slut satsen, att det beprisade välbefinnandet af. den unde, en: längre td utbälliga ortopediska Kuren ej varit så helt och hållet tillfredsställande? Doktor S: börde derföre 1 sitt yttrande omsfröken D. varit hågotmer: försyut och icke så öfvermodigt påstått, det nan 0 kepne.bekagat: ikopspinna en historia. , Tag då; SaNDings älskande ortoped, bättre reda på ert goda namn oc! ryktejockdåtsen ej. tills grad häpförassatt niickt sensoskyv attoför.ert.ä begagna. sjelfva osanp vsfärdigheten.s— ett vapen, som åtminstobe:hvarje.Ärli