Aftonbladet – 22 januari 1858, sida 1

elände — hvad kunde väl den usle karlen mena härmed? Och förlusten :sedan; efter sådana tillredelser. Hvem skulle nä ätaalla goda saker hon lagat till? TUR Hvad värdinnans: kära man beträffar, så hade hän; varnad genom några hotande förebud; lik en vis och fredlig man tagit sin tills flykt till någon afsides stilla vrå i hemmet; der han i tysthet tömde -motgångens bittra kalk. Den stackars lilla mannen kände det djupt — icke förlusten, ty? det var ganska länge sedan han hade något rätt klart begrepp om penningeaffärerna i den firma; der han, figtrligen taladt, endast var en sofvande kompanjon. Men, hvilken skilnad! Uppbördsdagen i Crowshall. hade hittills? varit en: ljuspunkt under hela året — en oasi hans tolf månaders tunga ökenlif; det enda tillfälle, då han skar steken, tog för sig, åt och drackoch säga hvad han behagade. : in engelsk förpaktare har ej mycket af kameleontens natur: Ingen kan förmoda att han skulle kunna lefva af bara luft; alla hans Öjser utmärka honom som ett köttätande jur. Då arrendatorerna sågo att de ej som vanligt skulle bespisas på sin nya herrskarinnas bekostnad, beslöto deflesta att göras det på sin egen, och utider löppet af förmiddagen blef dee lilla skänkrummet så fullt, att bord måste dukas i kläöbbrummerf en trappa upp: Allt efter som ätandet och drickandet fortskir t hotande m et på mrs s, eller, föratt begagna eu poetisk bild, vexlade från svafvelsyra till vanlig ättika, medan hennes röst — men nog, vi vilja ej smäda den aktningsvärda ehuru grynit förtalade påfogeln genom någon jemförelser Alltsom den ena förpaktaren efter :detrån