Aftonbladet – 22 januari 1858, sida 1

siste, egaren.. var. en välvillig och högeligen efterlåten husbonde; alltid färdig att lyssna till sina uhderKafvandes böner och bevilja uppskof. med arrendets erläggande, då skör! den slagit fel eller blifvit otillräcklig: ko Det var en olycka för de flestä af dem, att deras, arrendekontrakt upphörde med hans lif. : Denupphående solenn blef bestämd till san: mankomsten af den nye agenten, en titel, som ansågs mera passande än insp-ktor. Mr Ellsgood var nemligen rädd öm sin värdighet. : Mrs. Bunces, mottagningsrum visade nu en belt olika anblick emot dylika tillfällen under föregående tider. De långa borden svigtade ej ,under tyngden af väldiga fat kall oxstek, pyramider af -fläskpastejer och höga tennkannor med skummande. öl, af hvilka läckerheter hvar och en som var ditkommen i affärer fordom var välkommen att taga till bästa; i dess ställe lågo der nu högar af rä: kenskapsböcker och bundtar af qvittenser och papper, nätt ombundna med röda band och! systematiskt numererade, så att juristen och bans skrifvare, en utsvulten tjugoårig yngling af -ett melankoliskt. utseende, med lätthet kunde finna den handling de behöfde. ! Det enda ätbara, som kunde skönjas, var en skorpa på en liten trätallrik, söm stod på mr Ellsgoods skrifbord. En enda bit var tagen af den, och der tänderna hade bitit, såg det precist. ut.som om. en: råtta hade gnagit derpå. ; Fet i och Gen a kopparkitteln, som stod på elden i det lilla köket, kokade båda två, den förra af vrede och förakt. Aldrig, förklarade hon, hade en sådan ömklig sammankoinst egt rum så länge Crowshall varit, Crowshall.. Det var et skam ock ett