Aftonbladet – 21 januari 1858, sida 2

Cerberus drog sig tillbaka och lemnade åter mr Wolf och kaptenen allena. Är någon af mina bekanta på hotellet? frågade den senare. Vänta, låt mig tänka efter — jag tror vi hafva Cusack. Nå, vid himlen! just den man jag hels ville träftan, utropade Roderick med en för nöjd min. Hur stor summa är han bysat för? HFör lumpna hundra pund, sade gäldstaföreståndaren — Jag nästan blyges att hysa den som blifvit insatt. för en så usel summa; men som en gammal vän, ser ni — sg så hade han väl något att betala för SÅhja, något, svarade Abby; som ni finner kan jag ej hålla hus för intet — jag önskar jag kunde det; mitt hjerta är godt, men taxorna äro så höga och — Skicka upp middag till mig för två personer, sade hans nya hyresgäst, Cusack vill kanske göra mig sällskap. Och champagne naturligtvis, mr Hastings? Må fan ta er champagne, utropade denne. Jag har ej glömt hur sjuk jag blef sista gången jag drack af den. Diet var tydligt att mr Wolf skulle se stött ut och äfven verkligen var det. Först och främst hade den talande svurit — något som han hade en bestämd ovilja för, oeh dernäst hade han klandrat hans vin, som han visserligen sjelf aldrig drack, men dock hade.en hög tanke om; Nej, bränviny, fortfor mr Hastings. Nå, men se hvilken vacker väst ni har, Abby. Detta smickrande emdöme, ehuru skickligt framkastadt, förfelade dock sin vanliga verkan... Västens OR höll sina läppar hermes tiskt slutna för hvarje skymt af leende, Ni kan sätta upp bränvinet på räkningen