(Insändt.) Om sättet att elda kakelugnar. Det synes väl såsom borde denna konst vara tillräckligt känd i vårt gamld Sverge — men dess värre: någon statsekonom; behöfver blott göra en vinterresa emellan några som helst våra städer-.och observera huru denna konst handhafves af hotellernas domestiker — för att ej tala om gästgifvaregårdarnes — samt betrakta materiellen dertill, för att vara berättigad att-hvarje morgon låta höra en suck öfver oförståudet och slöseriet med den allt dyrare och formidabelt hopsmältande varan, ved, Annorluuda vet dansken och äfven tysken att dermed hushälla, som vanligen bestå blott 3 eller 4 vedträn till en såkallad Heizuog, och-otvifvelaktigt förestår det äfver svensken omsider att under 7 månader af året söka reda sig med denna knappa ration, efter. det veder nu ödes såsom om den aldrig kunde ta slut och kostade ingenting. Men hvad kakelugnsveden nu redan årligen kostar i ett stort hus, med många eldstäder, derom torde just de i sina räkningar oeh beräkningar noggranna hrr:hotellvärdarne kunna upplysa. t Det. mest brukliga sättet att elda våra förträffliga kakelugnar ör nemligen det, att en individ inreser en massa en half eller tre qvart alnslång ved på stående fot uti eldstaden, svänger till med en knippa i ena, ändan: påtända stickor, :som äfven ställas rätt upp — och om .dessa, trots denna för förbränningen temligen förebyggande åtgärd lyckas. brinna, så. ställes frammanför än ytterligare en mer eller mindre djur och tät pallisad af vedträn. Följden blir vanligen den, att när:den person som eldat lemnat sin tillställning åt naturlagärnes ochförbränningsprocessens gifna gång, så förhindras förbränningen i många fall. derigenom att de i askmöljan stående stickorna antingen strax slockna, eller med ett flämtande sken brinna en stund i sin yta, till dess äfven denna slocknar, emedan trädet ej hunnit nog uppvärmas och föga frisk luft (förbränningens hufvudvilkor) förmått leta sig fram till det brinnande stället. Fattar den så anlagda brasan omsider eld, så brinner den högst ojemnt, bränder falla ganska lätt fram på golfvet och eldkol spraka omkring såsom bomber, hotande att antända möbler och andra eldfängda ämnen. När brasan nedbrunnit, finner;man vanligen här och der i askan förstuckna obrända stubbändar af vedträna. som nu i sin ordning måste makas ofvanpå glöden för att förbrinna — och följden blir att när detta skett, finnes ingen glödhög a sedan ofta nog 1!. till 2 kubikfot ved blifvit förstörd. Sammanlägger man summan af alla beräkneligt sålunda: skötta kakelugnsbrasor, i en endå stor stad och för en enda dag, och räknar sedan efter för alla dagarne. under 6 3 7. månader på året, så skall man öfverraskas al en otrolig förlust bara för denna stad. Hvarje ekonom eller producent är mån om attiandra fall noga beräkna möjligast minsta konsumtion af råämnen för en enskilt fortgående produktiv rörelse; men hurt många skänka besväret af en beräkning åt den för alla gemensamma oproduktiva åtgången af kakel ugnsbränsle? Eldningen bekommer oss väl, renderar för öfrigt iötet, kostar ej obetydligt — men lemna: af husfadren vind för våg åt vedbuggarensioch tjenst