——-—- -— ? ?-—4 7 X X! 22—0— oe ämnadt till skratt, tyckte han, sig aldrig hafva Hört ett ohyggligare försök i den vägen. . Ni kommer. således som en vän, Amenx, sade hon. Lita på att jag ej skall försumma varningen; ett nytt lås för min dörr och en rigel för min fönsterlucka skola göra mig gäker då vinden slår emot dem, att det ej är den. vännen som kommer och: helsar på mig, hvilken gerna skulle vrida nacken af mig, om han vågade.r Hvarföre skulle jag vilja strypa er? frågade klockaren med en blick, som skulle uttrycka huru mycket det kostade på honom att höra denna beskyllning. De flesta menniskor sätta värde på att sofva lugnt, anmärkte Nan. Min nattro är ej störd; här är alltlugnt! utropade Amen Corner,i det han slog sig för bröstet med sin breda hand. Jo, jo, jag kunde så tro, jag tänkte väl det, mumlade qvinnan hotande. Låt oss lemna dessa ämnen, sade hennes gäst; de göra ingendera af oss något godt. Se här hvad jag har med mig åt er. Han tog hatten från paketet och utbredde omsorgsfullt dess innehåll. Se här, Nan, är en klädning, som skulle anstå hvilken förpaktarhustru i byn som helst; och kappan sedan — känn bara sådant tyg! Det vanligtvis färglösa ansigtet hos kojans egarinna öfverdrogs af vredens rodnad och hon kastade en föraktfull blick på dessa saker. xOch är det till mig ni brirgar några nådegåfvor, Amen Corner! utrojade hon; den fattiges livr? Är jag en tiggare? Ar jag väl skyldig någon det minsta? Eller ännu bättre, är jag en hycklare som ni sjelf, och låtsar en sorg som jag icke kinner, och spökar ut mig i sorgens svarta grannlåt för att krypa för Herbertska namnet?, Na men — jag trodde... .s å