Aftonbladet – 19 januari 1858, sida 1

Jag har inte något mera namn-, svarade vår hjelte; jag är visst inte så gammal ännu, att jag behöfver något. Matthew, Annie, Jack och Nicholas kalla mig alla Dick. Alla menniskor kalla mig Dick. tillade han, utomi Amen Corner, han kallar mig bara ungen — inte vet jag hvarför, och inte bryr jag mig heller just om det. . Främlingen kastade till honom en half krona;! gossen såg. på den ett ögonblick och vände derpå bort hufvudet. ; Ser du, hvad herrn har gett dig, hviskade Pim. ,Jag vill ej hafva hans pengar,, sade Die beslutsamt, jag vill ej ha dem. ;Hvarföre det, min raska gosse?. . Derföre att ni är en vän till honomp,svarade gossen, och pekade på Amen Corner, som ännu stod och gned sina ben -med en jemmerlig min; de erhållna slagen : tycktes hafva varit rätt kraftiga. Den sistnämde sade något med sakta röst till:sin följeslagare, och båda gingo framåt kyrkan. 4 ,Gudskelof, att han är borta! sade ;dödgräfvaren, . Stackars Dick, tillade han och vände-sig till sin lilla gunstling; jag fruktar att du fått en bitter ovän. Det bryr jag mig ej omn, svarade gossen; jag kunde ej se-honom.slå er. Medan de ännu språkade härom, kom Nan Willis, och Pim, som hade hög tanke om hennes omdöme, berättade hvad som hade händt. . Hon såg mycket orolig ut, ehuru den gamle mannen ej kunde begripa hvarföre. Amen Corner är ej att skämta med,, sade hon i en upprörd ton, och Gud gifve detta vore det värsta man kunde säga om honom H g er lutad mot sin käpp