Aftonbladet – 18 januari 1858, sida 3

RIKSDAGEN. LÖRDAGENS FÖRMIDDAGSPLENUM. Rlidderskapet ooh Adeln. Vid föredragningen af konstitutionsutskottets memorial nr 59, med förslag till ändring af 12, 17,19, 41 och 79 4 riksdagsordningen, angående val af ridderskapet-och adelns riksdagsmän, uppträdde först hr Carleson och åberopade sin reservation, med förklaring att han underkastade sig pluralitetens beslut. Hr Ehrenhoff förundrade sig öfver den förkastelsedom utskottet uttalat öfver ridderskapet och adeln, och trodde stånd t vara lika bildadt och lika fosterländskt sinnadt som de valda stånden; hvarföre tal. yrkade återremiss, på det utskottet måtte utreda att de valda stånden besitta högre bildning än det sjelfskrifna, och i öfrigt närmare motivera frågan. Uti ett längre skriftligt anförande yrkade hr af Georgii afslag å utskottets förslag, under åberopande af friherre Paykulls och herr Björnstjernas reservation samt under ytt ande bland annat, att utskottets förkastelse öfver ståndet vore högst orättvis, alldenstund erfarenheten visat att inom, ståndet altid funnits ett mångsidigt vetande, och att det gjort sig förtjent af svenska folkets förtroende; att adeln ic ko förr, än då ett nytt representationssätt i Sverge infördes, borde afstå från sin dyrbara rätt att r. presentera, hvarigenom ock adeln skulle förvärfva svenska folkets kärlek och förtroende. Hr Bergenstråhle, som ansåg frågan icke tillhöra konstitutionsutskottets behandling, alldeustund den afsåg ändring uti riddarhusordningen, förenade sig uti.hr Georgiis yrkande, under yttrande att man icke borde uppskjuta frågan till nästa riksdag, emedan man ej hade allvar dermed. Frih. Raab ville ej klandra hvarken motionären Her utskottet, medgaf att en förändring vore af nölen, men ansåg att utskottet ej träffat rätta sättot för en nyttig .örändring, emedan det vore svårt att vid valet, som alltid skulle ske genom ledare, påfinna de förnämsta kapaeiteterna, och om sådant ock kunde inträffa, torde många af. dessa kapaciteter, framdragna af dessa ledare, komma att sakna en väsentig egenskap, nemligen sjelfständighet, hvarigenom ck grefve Björnstjernas yttrade fruktan för ett fullsomligt ensidigt riddarhus, ett aristokratiskt eller ett vojalistiskt, skulle besannas. Om tal. icke vore en sän af riddarhuset, skulle han förorda förändringen. 3tora svårigheter skulie möta vid omröstningen vi valet och uppdebiteringen af ersättningen till r iagsmännen, alldenstund en del af adeln eger millioier, en del intet, då deremot inom öfriga stånden etalas och röstas efter egendom. Tal. yrkade återvemiss för föreläggande för utskottet attföreslå uppgande af ett mindre antal egendomsegare af ofrälse tånd, hvilka innehaft kongl. fullmakt å tjenst, och om måste hafva samma intressen som adeln: Hr Estenberg ansåg orättvist att betunga ridderkapet och adeln med skatter för aflönande af omuden, isynnerhet som adeln icke har någon lön cler inkomst: ar iudelskap, hvartill kommer sy entanter som icke hän an. Talaren, som ändan förnedring för ridPRAT VRETA kade sig icke upplefva en