Aftonbladet – 16 januari 1858, sida 2

bart oskyldiga och renhjertade: flicka, hvars hand ni förenade med min; kunde: förnedra sig till en. osanhing. -Hön sade mig att Roderick Hastings älskade -min syster och hade bönfallit om hennes bemedling för att erhålla mitt samtycke till deras giftermål; ty detförutan skulle: Mabel; enligt min fars testamente; gå miste om sitt arf.n Och ni gaf det? Med glädje, ty jag kände mig lycklig att åter hafva blifvit qvittett tungt lidande. Yom en stackars godtrogen narr badsjag om hennes förlåtelse — förlåtelse af den lättfärdiga qvinna, som bedragit mig. Jag uppsökte min syster för att förebrå henne att hon kunde tvifla på min tillgifvenhet — hon frågade hvad jag menade. Jag upprepade hvad min maka sagt mig om hennes kärlek till Hastings. Aldrig skall jag glömma hennes ord; de gingo som ett svärd genom min själ. Roderick Hastings hade aldrig talat med henne om kärlek. Då sade hon en osanning, ty jag har sett honom på knä för henne här i biblioteket, afbröt Alan. : Utom mig af de qval jag led, fortför hans herre utan att gifva akt på detta vittnesbörd, uppsökte jag min trolösa maka; jag fann henne i paviljongen i parken och förrädaren äfven. Då han fick se mig, flydde han. Den listige skurken, mumlade juristen. Jag ville ej lyssna till Ellens Så har jag då åter uttalat hennes namn! Jag stötte henne ifrån mig och skyndade efter den falska fiende som sårat min heder. Jag följde hans spår. till London, der försvann han för mina forskningar. Då jag återkom till mitt hemn, fottfor den olycklige mannen, var den brottsligt qvinnan död. Hon hade för tidigt gitvit htvet åt ett barn, som endast-lefde några timniar: och nu hvilade:i sammma kista som mo: