I ofloa Vid hvilken timme. brukar ni vanligen stänga värdshuset? frågade hennes gäst. Ålltid klockan elfva, sir. Detta sades med en mtmanande ton, som om hon hade trotsat någon att våga göra intrång i hennes ånordningar i detta fall. Hennes bemödanden voro dock bortkastade på främlingen. i Jag fruktar att ni måste bryta er föresats för en gång, sade han! med ett lugnt leende. ty jag väntar min betjent med ett vigtigt paket och han kan troligen ej vara här före midnatten. : Då kommer han ej inom min dörr,, utropade värdinnan bestämdt; Prat, Totsy, prat. Ni glömmer er, sade gentlemannen i det han; slog i ett glas vin ät sig. Ni vill väl ilte att den stackars gossen skall sofva ute på bara marken i natt. Han är en gammal bekant, han med. En gammal bekant,, upprepade mrs Bunce med svag röst, a Nå blif ej rädd, det är ej Andrews; jag ville ej taga honom med; mig hit, Ni vill nog sitta uppe och vänta på honom, ja visst vill ni deta, tillade han i en; skämtsam ton, och hafva något i ordning åt honom att äta, han kommer. Han är en högst aktningsvära person och kan få gå med er inom disken och få sig mat i Åter hördes det gurglande ljudet i mrs Bunces strupe, Som ni ehagar, sade hon med sväfvanle röst och såg dervid ungefär så behaglig ut som en af furierna; för en gång vill jag ej fästa mig dervid. i. Goda varelseb sade gentlemannen. Värdinnans ögon foro omkring rummet, liksom hon varit orolig att se hvad intryck uppträdet hade gjort på. hennes gäster. De föllo slutligen på hennes man, som satt orör