Svenska fruntimmernas pensionsI föroning. Med denna makalösa hoax har nu så långt framskridit. att den är alldeles blottad och af sjelfva upphofs-männen eller rättare-qvinnorna kastad öfver bord. i De, som egnat någon. uppmärksamhet åt denna angelägenhet, torde erinra sig att vid den bolagsstämma, som hölls med delegarinnorna sistlidne höst och hvarvid män så strängt uteslötos, Utlofvades. en kalkyl, hvarmedelst skulle visas huruledes delegarinnorna skulle. sedan de i 25 år betalt årligen 25 rår till föreningen och upphunnit 45 års ålder, komma att riktigt få skära guld med täljknifvar, eller .med andra ord erhålla 500 rdr årlig pension. f Denna utlofvade kalkyl är nu uppgjord eller arrangerad, på demoiselle J. Delands begäran, af den vid bolågsstämman till kassaförvaltare (med 500 rdr bko lön) utsedda demoiselle Johanna Kielland; den har nyss blifvit synlig i tryck och under hand utdelad. Man kan icke annat än bålla mamsell Kielland räkning för den öppenhet, hvarmed hon lunda visar, att den ursprungliga planen bär rakt till skogs, som man säger. Mamsell Kielland visar i en utförlig tabell, att om år 18357 hade i föreningen ingått 400 lelegarinnor, innevarande år ytterligare 200 inginge, år 1859 ytterligare 300, samt 1860 och hvartdera af påföljande år 500 årligen; — om alla dessa till fullo betalade sina årsafgifter af 25 rdr och sina förvaliningsafgifter; — om alla förblefve i för våagsen under 25 år; — om endast 1 procem at antalet afginge genom döden förrän de blifvit, och 4 procent sedan de blifvit pensionsberättigade ; — om å hela det slutligen till mer än 5 millioner stigande kapitalet ständigt kunde erhållas 5 procent ränta; — om aldrig några förluster drabbade föreningen i följd at utlåningen; — och om inga förvaltningskostrader drabbade stiftelsen; att om alla dessa förargliga om icke vore i vägen, så skulle föreningen kunna verkligen utbetala till alla delegarinnor 500 rdr lig pension: intill år 1886,.d. v. s. till nära 30 år härefter, men lerefter vore det stopp. : Ty öfverskottet å de till betalning förfallna pensionsbeloppens hvilket till år 1882 skulle — under alla: ofvan förutsatta, till stor del orimliga förbehåll — ha stigit till 318.015 rdr, komme derefter, och när 1000 personer blefve pensionsberättigade. att i hast smälta ihop, så att det 3 år derefter endast komme att utgöra. 7972 rdr (och åtskilliga ören!), :samt det följande året ej allenast icke längre finnas till, utan derjemte i stället motsvaras af en liten brist af — såsom det vid hastigt öfverslag: vill synas — omkring en half million riksdaler. MII Kielland har icke fortsatt sin kalkyl ända till detta resultat, utan stannat på gränsen deraf och sagt: att en nödig jemkning emellan inbetalningsoch pensionsbeloppen i tid måste vidtagas?. Och hon hoppas med säkerhet, att då en komite af insigtstfulla och för saken intresserade män blifvit nedsatt för att granska föreningens stadgar och föreslå de deri nödiga förändrmgarne, så skola svårigheterna (med. en half. millions brist) blifva på ett i allo tillfredsställande sätt lösta. en mest tillfredsställande Plösningen? vore, i vår tanka, hela föreningens upplösning, sedan kassaförvaltaren sjelt visat, att systemet med utdelning af inträdesafgifterna åt de pensionsberättigade icke duger längre än en kort tid, hvarefter endast en högst obetydlig pensionsutdelning blir möjlig, eller ock pension icke kan utdelas åt pensionsberättigad förr än 50 år efter att hon är både död och begrafven. EN — Detta synes föreningens skattmästarinna ock bafva insett, ty hon har;derefter satt sig till att uppgöra en ny sannolikhetsberäkning, som visar, att om en fruntimmerspensionsförening bildades, om deri årligeh inträdde 100 delegare, om alla dessa erlade 10 rdr i förvaltningsafgift och i 25 år 23 rdr årsafgilt; om de i 25 år tillhörde föreningen, om inga förvaltningskostnader drabbade ; densamma, om den icke heller någonsin lede någon förlust, men deremot städse finge 5 Procent ränta å sina utlånta penningar, och om föreningen egde bestånd i hundra år, så skulle hvarje delegarinna vid uppnådda 45 års ålder få icke, precis fem hundra riksdalers årlig pension under sina återstående dagar, men, åtminstone en rund summa af: ett hundra (säger 100) riksdaler, eller 8,38 procent å sina insatta penningar. d Men det kunde ju delegarinnan ha fått utan någon särskilt fruntimmerspensionsföreing. Den gamla välkända ränteoch kapiörsäkringsanstalten ger lika mycket. — Adress: Riksgäldskontotets hus å Riddarholmen. Than nYva dancka Vini selnihotom