Ännu alltid densamma: Tötsys, sade hän, vild som en tartar,. nu som förr. : Mrs Bunce såg ut och vär äfven. utomordentligt öfverraskad. Mer än tjugo år hadct förflutit sedan någon vågade tilltala henne på detta förtroliga sätt; det påminte henne om gamla tider och ej särdeles behagliga förhållanden. f Gör gröna rummet -i ordning, fortfor gentlemannen. 8e till att-lakanen äro torra och skicka in vinet jag begärt — eller håll — kom in med det sjelf, Totsy, Ett hysteriskt, gurglande ljud hördes i värdinnans strupe då hön gick ut, liksom hon hade sväljt hågonting högst obehagligt, Aldrig var förvåningen mera allmän, Michael såg med fruktan och häpnad på den man som vågat — ej endast trotsa, utan äfven verkligen qväsa hans bättre hälft, Ni tycks vara bekant här på stället? anmärkte Amen Corner, i mening att utforska hvem främlingen var. Det är få ställen på jorden som jag ej är bekant med, svarade den obekante torrt. Och mrs Bunce tyckes vara en gammal vän till er. Tyckes hon det ? Jag hoppas ni ej misstycker hvad jag säger. Icke det minsta. Håll hjertligen tillgodo alla upplysningar ni kan samla ihop af mig. Ett muntert grin märktes på alla de närvarandes ansigten, och den gamle förpaktaren, som först frågat efter nytt, och slagtaren, mr Pinks, utbytte i förtroende en ömsesidig öfvertygelse att mannen var en listig skälm. Mrs Bunce kom tillbaka med en butelj vin som hennes besynnerlige gäst hade tillsagt. Michael såg på lacket, att det var af hennes bästa. :