skulle hafva förlorat min stackars Dick iden svåra febern förlidet år utan hennes skicklighet. Doktorerna kunde icke rädda honom, men Nan gjorde det. Det skulle måhända varit en välgerning om ni förlorat honom, anmärkte klockaren; ty om ryktet säger sanning, har ni icke fått någon betalning för honom sedan han kom i ert hus. Detta är en sak som endast rör mig sjelf, sade Martha torrt. Naturligtvis är det så, sade mannen med sin allra lenaste röst; ty han hade ingen önskan att komma i tvist med den talande, som ständigt syntes ytterligt ömtålig i hvad som rörde lilla Dick; men det har alltid varit min tanke, att det lyckligaste för oss är att få dö då vi äro unga; denna verlden är full af pröfningar; ingen af oss kan förutse sina öden. En sådan vacket gossel utropade dödgräfvaren; jag för min del skulle sörja honom, om jag ej fick se honom. Det är min glädje att se honom jaga fjärilar kring grafstenarne eller plocka tusenskönor på marken. Jag stannar ofta vid mitt arbete för att betrakta hohom: Och så vänlig han är emot sina små lekkamrater! Vet ni, Martha,, tillade han, att Dick kan bokstäfverna? Jag harlärthonom dem. Ni, Nicholas Ja, och qvick är han, så det är lust och glädje deråt, fortfor den gamle mannen med en klok min. Några böcker hafva viej haft och så pyttjade vi graf: ne som Åhbebok. Han börjar nu stafva litet den; till jul kan ban nog läsa, jag är säker på att han kan det. Martha betraktade s mästare med ett ta Nå jag måtte säga,, sade Amen Corner, Ået var nu det värsta jag någonsin hört; öda lilla gunstlings läro