Aftonbladet – 14 januari 1858, sida 3

skilt utgiven, och Uhristiantaposten uppmanar bokhandlaren Jenssen, att så snart som möjligt skicka exemplar till alla Norges stider, emedan en sådan förening blott behöf-1 ver blifva känd, för att vinna många delta1 gare. Vid aftrycket är fogad en förteckning öfver förbundets alla norska medlemmar, hvilken förteckning tidningen äfven meddelar. LITTERATUR. Illustrerad Trädgårdstidning. Göteborg. Hedlund Lindskog. 4:0o. Maj-—Nov. 1857. N:ris 1—7. Vår tids praktiska riktning är temligen afgjord. Ett af de tydligaste bevisen derpå den karakter vår litteratur och särskilt tidskriftslitteraturen antagit. De tillämpade vetenskaperna samt de särskilta yrkena hafva Fa tt de allmänlitterära tidskrifterna upphört den fiera på de praktiska områdena. Dock hafva åtskilliga af dessa praktiska den aktning och det deltagande de nu börja åtnjuta. — Bland dessa sistnämde är äfven trädgårdsodlingen. Flera särskilta uppslag till en tidskrift särskilt för denna hafva gjorts och misslyckats, — icke till följd likväl af någon tidskrifternas mindre goda beskaffentens brist på allvarligt deltagande för denna art af odling. De nitiska, oegennyttiga för fiktarne af det i vissa fall älskvärda yrkets uppkomst hafva derigenom måst afstå från sina dyrbara företag. Så har Sverge först på. senare åren haft en trädgårdstidning, som kunnat i en fortfarande följd af år bestå, om fven dess utbredning, och till följd deraf dess möjlighet att öka sina egna krafter, varit temligen inskränkt. Detta är den af trädsårdsmästare vid Göteborg utgifna Tidskrift jör Trädgårdsskötsely, hvilken i och med den här ofvan titulerade fortsättes i förstoradtformat och vackrare utstyrsel, och om hvilken vi anse det vara på sin plats att här yttra några ord. Trädgårdsodlingens betydelse för ett land r allt för många gånger framhållen, för att vi här skulle anse oss behöfva vidröra det ämnet. Huru den dock hos oss hittills i allmänhet blifvit uppfattad, torde till en del vara klart af hvad vi ofvan yttrat. Svenskarnes allmänt kända natursinne, hvilket vi torde till en god del hafva att tacka för namnen Linnå och Berzelius och den ära de gjutit kring Sverges namn, har dock ännu ej visat g särdeles verksamt för naturens vård. I få af de länder, som kunna göra anspråk på att synas ega en högre odling, torde naturen vara på en gång i sin ursprunglighet så skön och tillika så vanvårdad, för att icke säga så förhärjad, som i vårt eget kära Sverge. Det är på tiden att den svenska odlaren vaknar till sjelfmedvetande ätven i detta afseende. Att han det gjort, till en viss grad åtminstone, visa de åtgärder, hvarom man från skilda håll inom landet hörer talas. Så börja länshushållningssällskaperna anlägga läns-trädskolor ; så börja landtbrukarnes reqvisitioner af träd och plantor med hvarje år allt betydligare öfverskrida landets egna tillgångar på dylika alster; så synes staten allt bered villigare till uppoffringar äfven för denna allt för länge stjufmoderligt behandlade binäring både till landtbruket och stadslifvet. Under sådana förhållanden är det naturligt, att en tidskrift särskilt för trädgårdsodlingen skall uppträda, och det med förhoppningar om möjligheten af dess bestånd. Icke utan ekonomisk risk kan dock ett sådant företag ännu börjas. Åtminstone kan vinsten under de första åren icke blifva värd att tala om. Man måste alltså hålla både utgifvare och redaktör räkning för, att de mer af nit och intresse för den goda sakens :ffamgång än af vinstberäkning gå allmänhen till mötes för tillfredsställandet af detta gryende behof. Hvad nu den här ofvan nämda tidskriften beträffar, så kunna vi med tillförsigt anbefalla den åt allmänhetens uppmärksamhet. Dess plan synes vara att på en gång tjena både landtmän och trädgårdsmän med upplysningar och den bildades salongsbord med anu en redbar prydnad, Derföre äro å ena sidan de artiklar den, hittills åtminstone, innehållit, af ett strängt praktiskt allmänfattligt och ailmännyttigt innehåll, och derföre är å åndra sidan hvarje månadshäfte utrustadt dels med en kolorerad blomsterplanch, så elegant och väl utförd, som utlandeis biomsiermålare det förmå, dels stundom med teckningar till trädgårdsplaner och öfriga trädgårdstillbehör, hvilka alltid kunna komma trädvårdsegaren och trädgårdsidkaren till pass. Utan tvifvel skall hyar och en, som tager notis om tidskriften, gilla denna plan. Genom densamma förbindes nemligen arbetsgifvaren och — hvad som är vigtigt nog — äfven dennes familj, medelst ännu en tråd med arbetstagaren, med trädgårdsmannen. Genom densamma flyttas trädgården liksom in i salongen; och från den vackra planchen öfvergår deltagandet lätt till texten; från texten ända ut i trädgården sjelf är sedan ej många steg. Genom densamma representeras slutligen frädgårdsodlingens dubbla karakter, hvarigenom den förbinder behof och lyx, stadsbo och landtman, åkerbruk och kansts Vi hafva ej här Utrymme att ingå i någon framställning i enskiltheter öfver de hittills utkorana häftenas innehåll. Vi vilja endast nämna, att det i all den enkelt net, som naturligt väl anstår ett nyss börjadt företag, ramställer åtskilligt af det vigtigaste, som i en dylik tidskrift bör framhållas. Stilen är enkel, lättfattlig, skritven af en praktiker för praktici, men derjemte fullt fillfredsställande ifven den bildades fordringar. — Pilancherna iro, såsom vi redan nämt, en heder för yrkesblomstermålningen — ett vackert bidrag till våra syenska förmaks konstprydnader. Utstyrseln är för öfrigt i det hela utmärkt och FRED SEE SL SRUNEN, ONES jr få Ik flesta tidskrifterna att uppvisa. Under detl cow efter den andra, uppträda deremot allt) yrken fått kämpa temligen hårdnackadt förl het, utan på grund af den svenska allmänhe-j Ok 0 rn PIPAN Sn