och dess invånare allt ifrån äldre tider haft låligt rykte om sig. : De delar af Genua, som ligga närmast hamae, äro ytterst ruskiga, och i den mörka, ånga passage, vanligen kallad Siberien, som öper bakom magasinerna vid porto franco, n man få se månget förnedrande uppträde, itfördt af samhällets sämsta drägg. — Utmed n annan sida af hamnen löper en rad af nypygda magasiner och ofvanpå dessa är anlagd n terrass, som flitigt begaghas till promenad, ler man är skyddad för smutsen och den blidliga trängseln af dessa tusentals dagdrifvare på gatorna, och der man har en vacker atsigt öfver den lifliga hamnen och andas hafvets friska, svala fläktar. Genua lärer ega åtskilligt af värde ikonsthistoriskt hänseende, men jag kan icke säga lig något derom. Jag har icke haft tillfälle tt så eller erfara någonting hithörande. Tilen hastar undan och vi måste göra oss klara utt gå ombord, på den präktiga franska ångacen Aventin, som under natten skall föra oss sill Livorno och sedermera omsider till Messina. Ombord å Aventin i Livornos hamn den 24 November 1857. : Ifrån hafvet sedt är Genua ofantligt grannt, genom sitt amfiteatraliska läge i en båge rundtomkring den mycket besökta hamnen. Mot de ätka bergen bakom staden och den dunkla sftonhimmeln glänste de terrasslikt uppstigande husmässorna af en ovanligt rik upplysning, och då vi hunnit längre ut från hamnen, liknade staden den breda, ljusa strimman efter en nattlig meteor, som snart jemte sin blänkande ledstjerna sjönk ned i fjerran. Passagen i natt var lugn och behaglig, men lofvar att blifva motsatsen häremellan och Civita Vecchia; en frisk sydlig kultie har t upp och. kommer säkert att förs med Aventin. Emellan Civita Vecchia och Neapel hafvå vi haft vackert väder. Då vi sköto fram i kanalen mellan de bergiga öarne Ischia och Progida; samt Capo Miseno, steg solen upp vid sidan om WVesuvius, hvars rökpelare i den