Aftonbladet – 13 januari 1858, sida 1

af S. Marco glimma i den klara belysningen och kasta sina skuggor öfver en del af Markusplatsen. Mot den klara himlen afteckna sig med skarpa, tydliga konturer de fina ornamenter, som omgifva kanten af Dogepalatsets tak. Fantasien tilltalas på det mäktigaste och man tycker sig se en hägring, hvarigenom det väldiga, tunga, mörka palatset hålles sväfvande i luften öfver dessa pelarrader, mellan hvilka-månens.strålar framträna med en förtrollande glans och klart belysa kapitälernas och de genombrutna bågarnes sköna detaljer. Kontrasten är underbar mellan detta glindrande månsken, som försilfrar. Canale di S. Marco och som gjuter sig omkring palatsets kolonnader, samt den dystra massan, som tecknar sig helt svart mot den klara himmelen. Ännu en gång må vi erinra oss hvad Venedig varit — ännu -en blick mot dessa längesedan flydda tider, och poi, povera Venezia, bella Venezia, addio, addio! Genua den 23 November 18537. Vi lemnade Venedig på eftermiddagen den 10 Nov, med afsigt att taga vägen öfver Padua och Bologna till Florens. Anlände till Padua, förde vi våra saker till posten och begärde platser på diligensen till Bologna, hvilken skulle afgå på aftonen kl. 9, men erhöllo till svar, att blott en plats fanus ledig. Detta var en fatal omständighet, som tyvärr icke stod att hjelpa. Enär det emellertid af gammal erfarenhet lärer vara bestämdt konstateradt, att om en sätter två i en ensitsig chäs, så sitter en illa, så ändrade vi i hast vår reseplan, vände om till jernbansstationen och gingo med natt-tåget till Milano, dit vi anlände omkring kl. 7 på morgonen. Den knappa tiden tillät oss icke att taga någon vidlyftig kännedom om det vackra och anmärkningsvärda, som Lombardiets hufvudstad har att erbjuda. Ett besök i den verldsbekanta dömen försummade vi dock. naturligtvis icke, och jag får tillstå, att af alla kyrkor har katedrelen i Milano genom sitt oändligt sköna inre gjort på mig det djupaste intryck. Klockan blef snart 12 och vi skyndade till posten, hvarifrån en diligens då skulle afgå till Novara, der sardinska jernvägen möter. Vi frågade om något bantåg på aftonen afgick från Novara till Genua och erhöllo till svar, att kl. 5 e. m. skulle ett afgå, med hvilket vi kunde komma fram till Genua samma afton. Helt förnöjde betalte vi våra