MM MMM Jlade han efter något betänkande, att det blott är en sak, som så kan med: onämmnbar fröjd genomtränga och omskapa en menniskas hela väsen, och det är ...n Och det är ...2 Kärleken! sade han: dristigt. Ja Anima, detta är mitt hjertas sköna hemlighet, mitt lif, min himmel! När jag om mörgonen vaknar,-tänker jag på henne . Jag vet att jag snart skall återse henne.. jag skyndar att kläda mig .. Om mitt hår faller väl — om jag ser frisk och behaglig ut... Ni ler, men jag talar allvarsamt... Kärleken kan göra en god, hvarföre då icke äfven vacker... Om, som sagdt, jag ser vacker ut, så gläder det mig i hjertat för hennes skull... hennes bliekar skola falla på mig... Om det ännu är för tidigt... om hon ännu icke är vaken .. Ack, det händer rätt ofta... när man är rätt lycklig ... när ens hjerta är fullt af längtan, så kan man icke sofva ... då går jag tyst förbi hennes dörr ... mitt hjerta klappar af glädje öfver att veta henne så nära... I trädgården besöker jag samma ställen som hon, förälskar mig i samma blommor; jag står hela långa stinden och betraktar storkboet i gamla ekens topp — der är ock kärlek! Jag uppsöker alla dem hon uppsökt före mig ... mitt hjerta slår af stolthet och innerlig fröjd öfver att hon ingenting lenmat qvar för mig att uträtta ....alla dessa hulpnå, Som med. kärlek nämna henhes namn... de tillhöra äfven mig... de äro vår... hennes och min familj, Animal! ... Jag vänder tillbaka... jag möter henne kanske på vägen ... jag skall i alla fall snart återse henne, hon är ibland tyst och allvargam; men nu mera icke alltid bedröfvad!... Jag återser henng, och jag ville gråta af glädje .. jag Ville falla hed för henne ... jag kan knappast öfvertyga mig att skilsmessan varat blott några få timmar ... O, om ni-visste ... om ni visste hvad dessa I