sedaf krisen, efter dess åsigt, numera i närade land kan anses vara öfverstånden. Artikeln uppgifver till eri början de omständigheter och fakta, på hvilka tidningen grundar 3 sigt att krisen är förbi: alla banker i enta Staterna (med ett enda undantag) ha ätertagit. sina betalningar och cga rik tillgång på klingande mynt;.— diskontoti Haroburg och hos. franska banken har nedgått till 5 procent; franska och: engelska bankerna ha åter stora förråd af klingande valuta och i London ha consols, som i Oktober hade fallit till S6 7, procent, redan stigit till 94. Derefter anmärker. Economist, att aldrig tillförene någon kris varit svårare, men icke heHer någon haft en hastigare öfvergång, hvaraf, äfvensom af den omständigheten, att af alla landets, banker endast fyra af någon betydenhet instält sina betalningar, tidningen drager den slutsats, att-den engelska handeln i allmänhet befunnit sig i ett: sundt tillstånd och drifvits med fördel, ehuru visserligen äfven förfaringssätt eller affärssystemer af den mest skadliga, till och med straffvärda beskaffenhet blifvit bragta i dagen: Till dessa räknar Economist förnämligast det vidt utsträckta bruket af fingerade papper, dels i form af åckommodationsvexlar inom: landet, dels i form af blankokreditvexlaär i den utländska handeln, hvilket senare slag aftransaktioner förnämligast bedrifvits med norra Europa. Tidningen lyckönskar emellertid landet, att dessa kommersiella blottor i allmänhet blifvit så väl afslöjade och till: sin beskaffenhet så tydligt insedda, att de komma att utgörs en dyrbar lexa för framtiden, hemtad från det förflutnas: bittra erfarenhet. Förfaringssättet, attbereda sig kredit förmedelst blotta ackoramodationspapper, är,, säger Economist, visserligen icke nytt; men aldrig tillförenehar det framträdt i så talrika skepnader, uti en så vidsträckt skala, eller i så väl systematiserade former; och det är ett vigtigt och lärorikt faktum, att vid de flesta kommersiella olycksfall, som kommit i dagen, har sdietsamma: uppenbarat sig i en: eller annan skepnad. kTidningen anmärker nu, att fingerade papper vaxitroten och upphofvet till alla de mest skandaltisa bankrutterna i Englands inhemska handel; och antyder att i flera fall bedrägeri. ja förfalskning, icke varit utan exempel vid ackommodationssystemets användning. — Ingem, säger Economist, inlåter sig dock på sådana transaktioner utan fullt medvetande om den ruin, till hvilken de ofelbart leda. Derefter öfvergår tidningen till en skildring af det sätt, hvarpå blanko-kreditaffärerna med de nordeuropeiska länderna bedrifvits; söker visa i hvad mån de skilja sig från de inhemska ackommadationsvexelaffärerna i England äfvensom de vådor och den :benägenhet att urarta, som de med dessa hafva gemensamma. Då det engelska bladet här specielt vidrör de transaktioner af detta slag, som egt rum mied Sverge, återgifva vi i sin helhei denna del af artikeln. Vi förutskiecka emellertid ett par anmärkningar. Då: Ecanomist säger, att de millioner, som genom blanko-ixreditsystemet blifvit öfverflyttade från London till Sverge, ligga begrafda i skogar, som ivan velat fälla, i moras, som man velat fruktbargöra, i grufvar, son man velat bearbeta, tro vi att tidningen ganska riktigt angifver anledningen och ändamäiet hvarför Sverge förnämligast anlitat den utländska blanko-krediten: det har varit för landets uppodling och dess naturliga rikes doms-källors tillgodogörande, således icke ensamt eller ens hufvudsakligen för betalande af en import, som i värde öfverstigit landets export och fraktförtjenst. Huruvida författaren i Eeonomist har rätt. då han tillägger. att alla dessa företag på åratal skola lemna liten eller ingen afkastning, detta kan endast framtiden utvisa och det beror naturligtvi på blifvande konjunkturer för afsättningen at : jordbrukets, bergsbrukets och skogarnes alster. Visst torde emellertid vara, att dessa företag förr eller senare -skola lemna afkastning, och att, om än de personer, som påbörjat dem, derpå gjort förluster och dukat under, skola de nedlagda kapitalerna likväl äcke vara förlorade för landet, hvars verklige förmögenhet — hvilken v: representeras at vidden af odlad jord, af mängden af lönande företag, ej af beloppet af de specier, som förtas i bankens hvalf — de sålunda bidragit Vå föröka. Men ehuru detta kan vara en att då man nr landets synpunkt öfvertänker vinst eller förlust, som de sista årens affiirsverksamhot kan komma att för det; aa medföra, utgör det likväl icke något SCR digande för Sverges affärsmän, om de; rältgaa det engelska bladet antyder, inlåtit sig Seen SE företag, ntan andra tillgångar som negocierats T tr ge ott så dvrt, äfventyrligt och latt tl missrk ärende medel, som få ankokTe Erkännande och -beklagande, såsom vI alltic gjort, de grofva, allt mer och mer I dager. kommande missbruk, Om bedrifvits a blankokrediten, icke blott af-personer, som var rit oförsigtiga och okloka no att begagnar. den såsom förlag för alldeles nya förevag. utan äfven af sådana vinglare, som anlita! densamma för att lefva stort på andras bekostnad, — erkännande och beklagande all detta, tro vi dock. att det engelska bla: det, af obekantskap med förhållandena här i Jandet, förbisett en omständighet, som 1 VIS: ön ursäktar vårt land och dess affärsmän tröst, den. på f än de medel,