gin liga. På halfva vägen mötte andra hästar, och herr v. Arnim utbytte sin upphöjda plats mot sin egen, vida beqvämligare resvagn, som här väntade honom. Vid ankomsten till staden fann Anima allting i sitt nya hem utmärkt beqvämt och behagligt inrättadt, och hon dereftar från då en helt annan tanka än dittills om herr v. Arnims smak och ordningssinne. Som hela raden af slägtingar och vänner — alla af flyttfogelnaturen — äfven skulle öfvervintra i Berlin, hade hon dock föga hopp om att der få fortsätta sitt indragna lefnadssätt och sina stilla enkla vanor, och det visade sig snart, att hennes nya hem var så olikt det fordna sommarhemmet, som fogelboet vid landsvägen är olikt dufvans näste djupast in i mörkan skog. Ft eget förhållande inträffade nu i afseende på Anima: man hade visserligen alltid funnit henne vacker, men hennes utseende och hela väsen hade dock denna sednare tid vunnit ett nytt lif och förökadt behag. Hennes vistande På landet den förflutna sommarn, hennes ädla lugna verksamhet der, och, hvarföre neka det, den utsökta hyllning för hvilken hon nu mera fann sig föremål, förlänte åt hela hennes person något oindligt behagligt, färgrikt, fullt, varmt och höpförande, som intog alla; en riktig trollgördel hade, henne omedvetet, knutit sig kring hennes lif. Hennes skönhet; hennes eleganta och smakfulla toilette, henne ädla och Yintagande sätt, friska och pikanta ideer, sunda omdöme, rena smak och talanger gjorde henne till medelpunkten för uppmärksamhet och hyllning öfverallt hvar hon visade sig. : Herr von Arnim var den enda som icke tycktes. dela den allmänna förtjusningsfebern.. Han drog sig snarare tillbaka och syntes kallare och förbehållsammare än någonsin, In