Aftonbladet – 5 januari 1858, sida 2

att det hörer till fördelarne i Norges konstitutionella ställning, att, huru än statsrådet alltsedan 1814 varit sammansatt, man aldrig sett något sidoinflytande göra sig gällande, aldrig känt till något slags kamarilla, och att man bör hoppas att sådant nu icke heller skall komma att inträffa, samt att det derföre är obegripligt, hvartill en personalförändring i sjelfva. verket skulle tjena, då systemet, som är det genom grundlagen anvisade, i alla fall måste blifva detsamima. Emellertid antages såsom temligen visst, att h. exc. Due skall afgå såsom svensk-norsk minister till Paris, och såsom hans efterträdare i egenskap af norsk statsminister nämnes dels f. d. statsrådet Stang, dels amtmantinen BirchReichenwald. Rörande den ministörförändring, som äfven hos oss snart skall vara att förvänta, ha några nya versioner, som bära något spår af trovärdighet, icke på senaste tiden försports. Den partiella förändring inom ministeren, som egt rum genom hr Ehnemarks imträde såsom öminister, har i det hela gjort ett gynsamt intryck, då han i fråga om insigter i facket och sjelfständighet i karakteren står betydligt öfver den person, som allmänt varit omnämd såsom tillärnad sjöminister i en ny junkerlig ninister. Det är sant, atthr Ehnemarks namn kan förefalla något ominöst för svenska flottan, då det i den nulefvande generationens ninne är sammanparadt med en händelse, som i sin tid väckte en bedröflig sensation både inoch utrikes; men bland dem, som tagit något närmare reda på förhållandet med Odins mycket omtalade strandning på Jutland, är mån fullkomligt ense derom, att lenna olycka icke ligger hr Ehnemark till last, och då han, oaktadt han inför krigsrätt båtog sig hela ansvarigheten, blef frikänd, skulle det vara mindre ädelt af en oppositionstidning, att med åberopande af denna händelse söka kasta en skugga på hans namn, iå det är allmänt. kändt, att han i det akiva sjömannayrket verkligen är en af flottans kickligaste officerare samt under en mångirig tjenstgöring i kommandoesxpeditionen idagalagt duglighet, nit och redbarhet. Huruvida hr Ehnemark deremot besitter de egenskaper, mån har rätt att fordra af honom såsom statsråd, såsom konstitutionell rådgifvare regeringsärenden och: huruvida, han sens: i ågon mån har begrepp om det konstitutioella. maskineriet .och administrationen, det !emna vi derhän. 3 RS mens sadsmninessn