Aftonbladet – 4 januari 1858, sida 3

att fortsätta sina studier, varit så obetydligt, att det3icke kunnat annat än väcka förvåning; och, säges ytterlidare, under det knappt uti hela Sverge något enda med samma lärjungeantal, som nya elementarsko lan utrustadt, offentligt eller enskilt läroverk torde finnas; som icke årligen låter några mognade alum ner afgå till akadermien, för att der fortsätta sin: studier, tyckes nya elementarskolan deremoöt hafv: ett slags priveligium, som berättigar henne att ick: under åratal öka den akademiska ungdomens nume rär med en enda från skolan afgången, fullbildac yngling, och likväl icke förlora något af sitt anseende eller sin popularitet. Med ett ord: nya elementarskolan skickar för få lärjungar till universitetet. Beviset fö: påståendet är följande. Då hufvudstaden: gymnasium och dermed förbundna båda lärlomsskolor räkna något öfver 400 lärjungar — tre sidor förut, hvarest det gälde att få detta antal så stort som möjligt, uppgaf: detsamma till 456 — men antalet abiturienter från gymnasium årligen sväfvat omkring 16,, så borde, enligt amma proportion, årliga antalet abiturienter från Nya Elementarskolan hafva varit 4 (rätta medeltalet faller likväl, om det rätta totalantalet begagnas. under 4); under det i verkligheten de till universitetet årligen afgångna ynglingar sällar öfverskridit hälften af nyssnämde antal, rätt ofta inskränkt sig till en enda abiturient och. under loppet af flera år, till ingen. Insändaren är likväl i tillfälle att, om så skulle fordras, med officielt intyg styrka, att under loppet at de två sistförflutna åren icke mindre än !retton ynglingar afgått från nya elementarskolan till universitetet. Af dessa 13 hafva 12 begagnat skolans undervisning ifrån och med I:sta klassen; samma antal, eller 12. hafva afgått efter aflagd utgångsexamen i 8:e, 17:e eller 6:e klassens pensum, efter som förhållandet varit, och en utan någon examen; samtlige hafva omedelbart efter det de lemnat skolan tagit sin studentexamen (endast två hafva begagnat sig af en mellantermins mellanskof)) .Frågas alltså: Skola desse 13 ynglingar, som verkligen blifvit studenter — och det med i allmänhet goda betyg — icke få lof att anses som abiturienter från nya elementarskolan? Hvar hafva de eljest hemtat sin bildning? Och äro de väl sämre än de. som, med betyg om fullmognad afgått från andra läroverk, men det oaktadt icke erhållit högre betyg i sin studentexamen? Kanske till och med sämre än de många sådane, som blifvit improberade i studentexamen? Det är sant, att ganska få ynglingar fullständigt genomgått nya elementarskolans alla klasser — vare sig att denna skola stält sitt mål alltför högt,) eller studentexamen sina fordringar alltför lågt, — men det vore sannerligen eget, om det skulle räknas nya elementarskolan till last, att ynglingar, som derifrån afgått från sjette och sjunde klasserna, ändock kunnat taga sin studentexamen med icke sämre betyg, än som i allmänhet anses vittna om om fullmognad. Det förstås, att författaren här återigen kommer med sin inre halt och sin konst att taga examen; och derom låter ingenting säga sig. Härmed slutar insändaren denna andraartikel. Hvad som anförts vittnar tillräckligt om författarens inre halt, hvilken, utan omsvep taladt, är en ytlig pratmakares och en ljugares halt. Denne samme författare, som så groft kan kompromettera sig inför sanningens domstol, bedyrar likväl sitt eget sträfvande att undvika ytlighet, under det han anklagar försvararne af det nya skolsystemet för oförskämdhet och alla möjliga olater (NB. utan andragande af några bevis). Densamme. uppträder emellanåt med en ceremonimästares hela prudentlighet och sirlighet i åthäfvor; och — om ej det komiska dervidlag vore alltför mycket öfvervägande — hvem skulle ej röras till tårar, när han, som förut visat sig så barsk som sjelfva Auka Thor, sid. 83 lik en annan Balder gifver sig till skottafia åt sina vedersakare. Han gör det dock, den oskuldsfulle mannen, i den lugnande öfvertygelsen, att hans skrift innehåller sanningar, som, oförgängliga till sitt väsende, skola lefva upp ånyo, neml, efter uppkomsten af en ny pedagogisk himmel och en ny pedagogisk jord, der förmodligen förf. med sina sanningar, kommer att throna i en oförgänglig äras glans. Författaren har på ett ställe låtit förstå sitt missnöje med att pressen företagit sig att behandla undervisningens angelägenheter ); och skall förmodligen illa upptaga att insändaren vågar svara honom i en simpel tidningsartikel. Han bör likväl trösta sig dermed, att till slut rena sanningen Å en tidningsartikel är mer värd än äfven de allra bäst uppstufvade lögner i en historisk-kritisk öfversigt och ett pedagogiskt betänkanden. (Forts.) ) I fall några lärjungar afgått från Stockholms gymnasium under enahanda omständigheter, är klart att äfven dessa bordt räknas sistnämda läroverk till godo vid bestämmande af den ifrågavarande proportionen. ) Detta mindre i afseende på kunskapsmåttets vidd än kunskapens säkerhet. ) Författaren begagnar detta tillfälle för att kasta smuts på en litterär celebritet — till slut fallen och säkerligen tillräckligt olyckligt olycklig — s tagit en mera framstående del i striden om 1 verksreformen. smutskastande Skigter från Södra Norge. af BAYARD TAYLOR. -IL) Bjöbergs värdshus d. 23 Aug. 1857. Vår återförd från Vöringfossen till Saebi by försiggick utan några särdeles äfventyr Just som Vi öfverforo Eyfjordsvattnet, afbröt: aftonens stillhet af det plötsliga braket af ett klippras i någon dal österut. Peder stannade midt i Frie dig ved livet och lyssnade. Hå. sade han, det är egentligen om våren som klippblocken komma ned, men det der låte: 22 Tä. Grim AR oa ge set SER FE SUNDE CR Mommsen or kn ONES FOND, MR ta OT ORK RRENO AE ARUVE NATET AR RR tt