Aftonbladet – 4 januari 1858, sida 2

yttrande, att hon alltför mycket ade sin persom. Vi underskatta likväl icke den verkliga förtjenst, som denna skådespelerska inlade uti framställningen både af det trotsiga och obändiga hos det i ett slags parias-ställning försatta naturbarnet och af den smärta, som den föraktade Syrsan erfor, då medvetandet om och längtan efter en bättre och lyckligare belägenhet hos henne väcktes. En och annan gång återkommo väl de gester, miner och attityder, som hos mll Jacobsson såsom verldsdam kanske blifvit nog mycket till manr och alltid förekomma något studerade; men i allmänhet iakttog man ett berömvärdt och med ramgång krönt bemödande att undvika reminiscenser från de roler i en helt annan genre, som denna skådespelerska vanligen har att framställa, Om deremot hr Swartz, som hade den maniga hufvudrolen i stycket, verkligen bemödat sig att glömma sina armutsträckningar å la Swartz-Hamlet, sina miner å la Swartz-lord Rochester, detlemna vi derhän. Visst är emelle:tid, att han snarare syntes vara allting annat än en ransk bondgosse. Fru Bock, såsom den gamla qvacksalverskan, Syrsans, mormor, som i sin ungdom blifvit djupt förorättad och derföre hyste ett bittert hat mot verlden och menniskorna, hade att framsäga några anathemer mot högmodet och snikenheten, hvilka, i förening med den välbekanta dallring i rösten hvarmed detta verkstäldes, tillskyndade henne, om vi minnas rätt, icke mindre än två framropningar. Eleven mlle Gelhaar var en täck Madelone och sade sina saker med ett väl nyanseradt uttryck. Till efterpjes gafs, äfvenledes för första gången, en från franskan öfversatt komedi i I akt af Melesville och de Courcy, kallad Konsten att misshaga. Stycket. är ett skrattpiller, som säkerligen icke skall förfela sin verkan på någon, särdeles då åskådaren, såsom händelsen är på Kongl. teatern, får det sig bibragt af hri Jolin och Hedin, fruarne Swartz. och Kinmansson, hvilka här hvar och en äro förträffligt på sin plats och gifva sina partier med en verkligen fransysk liflighet och finess. — Hr Gilles skådespelaresällskap har å Göteborgs teater gifvit ett nytt svenskt originalstycke, med titel: Gustaf III, eller Göteborgs räddning år 1788, historiska tidsbilder i 4 akter och 2 tablåer med körer och kupletter. Författaresignaturen är M—tz. Musiken är dels komponerad, dels arrangerad af Czapek. — Elektriska telegrafinrättningen i Stockholm flyttades natten till nyårsdagen till sin nya lokal i Bergstrahlska huset. —— — Man läser i tidningen Geflen. En sak, som förtjenar stor uppmärksamhet ur flera synpunkter och erbjuder en verkligen glädjande hvilopunkt för ögat vid den öfverblick af en mängd sorgliga förhållanden det för närvarande måste taga, är onekligen den dyrbara Bessemersko upptäckten att omedelbarligen ur tackjernet framställa stålet, en upptäckt, som med förvånande framgång blifvit tillämpad å Högbo bruk här i Gestrikland. Stålet, som vinnes genom den nya metoden, är af utomordentligt god beskaffenhet, så att man deraf redan tillverkat, åtminstone på prof, alldeles förträffliga rakknifvar, huggjern m. m. Man har ock funnit, att detta stål vid stålsättningen bättre än de äldre sorterna förbinder sig med jernet. Profver hafva afgått till jernkontoret och sägas också skola afgå till England... Man kan tänka sig hvilken ofantlig vinst häraf kan uppstå för patentinnehafvaren enskilt och för hela landet i allmänhet, när man betänker den ofantliga skilnaden i pris mellan tackjernet och stålet, och att kostnaderna för förvandlingen af det förra till det senare äro föga betydliga. — Från Upsala skrifves i Upsalaposten ad. 2 dennes: Ett större vargskall egde rum å jagtplatsen vid Vrå i Tibble socken belägna egendom, tillhörig kammarjunkare Engeström, tisdagen den 29 December. Lördagen den 26 hade vargarne blifvit utmotade från jagtplatsen, dit de natten till måndagen återgingo, hvarefter på måndags morgon jagttygen spändes och jagten om tisdagen anstäldes. Folket, som bildade skallet, var redan i dagningen till ett antal af öfver 600 man församladt, kl. half till 12 gick lösen till afjagning, och redan före kl. 1 slutade jagten med det lyckliga resultat, att 6 vargar voro fälda, 3 hanar och 3 honor. Jägmästaren Anstrin och jägeribetjeningen förtjena det största loford för den ordning och raskhet, med hvilken allt utfördes. Hos folket rådde en nykterhet, som väckte uppmärksamhet. Erfarna jägare påstå, att färre skott aldrig blifvit lossade på ett så stort antal djur vid ett skall. En varg lärer hafva undsluppit. — Följande grosshandelsfirmor, hvilka blifvit försatta i cession, hafva i dag ingifvit sina stater: W. Brusewitz komp, tillgång rgs rdr 427,268: 42 sk., egen lifassurans 2500 sterl., osäker fordran 2400 rår, skuld 475;317 rdr 5 sk., borgensförbindelser 97,650 rår. J. Patersån, tillgång bko rdr 218,403: 42 sk., skuld 211,301: 9 sk. 1 rst., trasserade vexlar för egen räkning bko m:k 170,114: 8 sk., z sterling 500, allt accepteradt, samt eget endossement på remitterade och accepterade bko m:k 4500, sterl. 500. J. H. Menck tillgång bko rdr 1,209,100: 26 sk., skulder 1,381,254 rdr 12 sk., förluster 205,000 rdr. Sidenkramhandlaren J. A. Bille har äfvenledes i dag ngifvit sin stat, upptagande tillgång rgs rdr 55,884: 42, skulder 57,777: 20. 6, utländsk skuld bko m:k 5182. — Från Göteborg skrifves i Handelstidningen d. 30 i sistlidne månad: Vid i dag å börsen hållet sammanträde angående det från handelsföreningen i Karlstad hit ankomna cirkulär, ogillades detsamma allmänt, i afseende å formen, ehuru man ej var emot att bevilja det anstånd, som skulle kunna vara nödigt. Till följd häraf beslöts, att en person skulle utses och befullmäktigas att afresa dit, för att öfverse sådane affärsmäns ställning der på platsen, hvilka begära anstånd, samt administrera deras affärer. — Man läser i Orebro Tidning: Ett kungligt bref af den 22 Mars 1759, hvilket likasom mänga andra dylika aldrigt varit efterleft, har sent omsider äfven blifvit i laga form upphäfdt. Kungliga brefvet af nyssnämde dag stadgar att kyrktorn ej böra vara höga och spetsiga, utan med medelmåttiga hufvar,, och gör således flera af Sverges vackraste kyrktorn olagliga. Öfverintendentsembetet, som förmodligen helt nyss genom någon tillfällighet fått reda på detta mönster af arkiiektonisk lagstiftarevishet, har haft den märkliga klokheten att hos K. M:t anhålla om stadgandets upphäfvande; och K. M:t har den 6 nästlidne November förklarat den i brefyet gifna men aldrig efterlefda föreskriften om kvyrktornens snitt hafva upphört att ega gällande 0 D Nr a ARA OR Y— BV fr Jfö NR NS jr JA RA rr Tf gr JAN Fa PA LR I fn LA br FR fi AA NR SA