Aftonbladet – 4 januari 1858, sida 1

på borggården; här stod en vagn, som enligt brudparets egen önskan och förordnande nu skulle föra dem till deras blifvande gemensamma hem. IT s De omständigheter, som föranledt ofvannämde besynnerliga förening, böra väl, för fullständighetens skull, med några ord här omförmälas. De: voro följande: Familjen Rothenstein, som bodde och herrskade på sitt fä dernegods af samma mamn, beläget i en af södra Tysklands vackraste provinser, var en lika gammal, som rik och ansedd familj. Den nuvarande borgherren var en. lika stolt, som oböjlig och despotisk man. Han hade unge förgäfves väntat på en manlig arfving tillsitt namn och sitt riddargods; ödet, som är af en icke mindre gammal härkomst och fullt lika despotiskt, som hvilken majoratsherre som helw i hela det stora tyska fäderneslandet, och till och med om möjligt obevekligare och oöfvervinneligare än de alla sammantagna, hade, i stället för den så ifrigt åstundade arfvingen änkt honom en dotter, Sålunda sviken i sina stolta förhoppningar, begåfvade anherren den ovälkomna telningen med sitt högvälborna misshag, hvarföre han ock med gifmilda händer bortskänkte henne till den förstkommande, som till sin ansökan kunde bifoga nög stor merit — d. v. s. anförteckning. Att den idle grefven icke gjorde några betänkligheer vid ett dylikt egenmäktigt handlingssätt, ir antagligt; hade icke dottren genom sin plägliga ankomst i verlden öfverkorsat hans säraste planer, hvad var då billigare än at van tillbaka tog sig friheten att förordna om vennes hjerta och framtid? Anima gick sis unda ur den faderliga in i den äktenskapiga bojan; denna senare bröts dock hastigt senom mannens oförtänkta död efter blott ågra få månaders förlopp, hvarefter hon, då Iek hädangångne icke efteylemnat någon förnögenhet, flyttades. tillbaka i de, faderliga ingarnes kalla skugga. Hemmet hade dock inder hennes frånvaro undergått någon för. ndring, j (Forts.)