majestätisktj att en sparris (spändsväntan) san omöjligt — äta upp en kamel ... Medgifves! Men en kamel — skulle i nödfall kunna ita upp en sparris. Och dock, härmed må nu vara huru som ielst, äro fransmännen ett både spirituelt och ntelligent och ett stort och ett förvånande folk, så som det varit förr, men skilnaden är, att man under de närvarande förhållandena skall gå vida djupare, än förr, för att öfveryga sig derom. Denna stora fond, att icke säga: detta öfvermått af intelligens och snille, som är fransmannens, har tagit sig nya riktningar, som icke märkas af den, hvilken endast tager ytan som den är, och arbetar i nya schakter, dit man icke hittar utifrån första bästa gata. Men verlden skall en gång se och erkänna, att sofvit eller endast pratat persilja har Frankrike icke under dessa år af skenbar indolens och likgiltigt lif: för endast dagen. Ni frågar mig måhända förrän jag slutar dessa Nader: Men säg mig för roskull, huru gick det sedan med on der konsten att stäfja skenande hästarb Det är sannt! Konsten att hålla skenhästar inne, den — har vid de sista experimenterna fullkomligt lyckats. Men detta är ju i sjelfva verket en ganska stor uppfinning; berätta oss mera deromb Vidare är just icke att berätta. Konsten är fullkomligt approuvå af de största och mest kompetenta konnässörer. Tag hvilken sprakfåle som helst, låt den gå i fullaste karrier, låt den hoppa öfver alla skacklor, och var endast lugn, applicera i det rätta ögonblicket er?lilla invention! Ett tu tre, der är djuret fångadt om frambenen och kan icke längre göra ett steg! Bravissimol Det är endast en liten hake dervid, och det har vid experimenterna i Champs Elysge hållit på att vålla olyckan, — hästen, fjettrad af den hemliga mekanismen (— den är för öfrigt redan patenterad! —) faller i hastigheten öfverända., — Än sen?, Och dervid möjligen — hela åkdonet med!